KLASSiFiCERiNG=i vinsammanhang att vin
produceras enligt särskilda regler. Olika länder har olika klassificeringar.
När vinet uppfyller dessa krav får det sin klassificering. EXEMPEL på
övergripande klassificering;
DRUVOR: Blanc de blancs, Blanc de noirs. Underklassificering; specifika
druvsorter.
KVALiTET: Bäst; Grand cru. Nästbäst; Premier cru
eller 1er Cru.
SöTMA: Brut, Extra Dry, Demi-Sec och Doux.
URSPRUNG: Champagne är indelat i fyra stora regioner. Längst i norr,
montagne de Reims, där pinot noir-druvan ger styrka och generositet. Pinot
meunier-druvan i Vallé de la Marne, Marnedalen, ger fruktighet åt champagne
rosé. Söder om Epernay ligger Côte des Blancs med sin kalkjord och det är
chardonnay-druvans förlovade land.
ÅLDER: Non-Vintage, Vintage. Det första regelverket för benämningen av
champagne exklusivt från Champagne regionen kom 1887.
KOMPLEXT=det finns så många olika aromer
i vinet att det ger nya intryck varje gång man doftar eller smakar på det.
KORK=Vid öppnade hörs svagt pys eller skarp
/ stark POFF / smäll beror delvis på korkform, lagringslängd, förvaring i
kyl eller butik,. Vid vidgning av kork, korken är relativt ny
och försöker återfå sin ursprungsform. OM kork smalnar mot botten tyder det
på lång lagring, vintage "oldie" och större möjlighet för pys än POFF.
Se även
Champagne.SE och öPPNiNG under
Lexikon ö.
KORKDEFEKT=defekt som ger vinet unken
doft ibland beskriven som «fuktig källare» eller «blöta tidningar» och i
allmänhet innebär att vinet är odrickbart och förstört.
KROPP=provningsterm som anges om fylligt
vin. Ju tyngre det känns i munnen desto större kropp har vinet.
KRYDDiGT=provningsterm som anges om
viner med mycket smak kan beskrivas som kryddiga. Kryddig är en egenskap
kommer med vinets utveckling eller finns i druvans karaktär. Typiska
arom-ord; kryddor som svartpeppar, lagerblad, muskot eller kanel. Finns
även; torkad frukt, Läder, choklad och vanilj.
KYLSTABiLiSERiNG=Kylning av musten innan
buteljering i syfte att undvika vinstensfällning. Vinsten bildas när ett vin
utsätts för kyla då vinets syra och kalcium bildar ett smaklöst salt.
|