PRESENTERAR Presents Präsentiert presente présenter PRZEDSTAWiENiE VAD What Was che cosa Ce qui JAKi Arbetsversion av Specialarbetet PÅVERKAN genom bild och skrift, Malmö latinskola, S 3 C VAR Where Wo dove Là où DOKAD MTmedia.SE < 6. PORTFOLiO < 6specialarbete < kommunikationsmodeller6specialarbete.html Slutgiltig version kan rekvireras från Martin Thörnquist NÄR Whe Wann quando Quand PODCZAS 20 april Vårterminen 1993 UPPDATERAD Uptodate Aktualisiert aggiornato À jour UAKTUALNiONO UPPDATERAD Uptodate Aktualisiert aggiornato À jour UAKTUALNiONO tidssvarende MODERN oppdatert современный 05.03.2024 VEM Who Wer chi Chi KTóRZY hvem KiK kven 20.04.2024 VEM Who Wer chi Chi KTóRZY MARTiN THöRNQUiST [Malmö] HANDLEDARE; Stellan Widholm [Falsterbo / Malmö] Johan Elmfeldt [Karlskrona / Ronneby / Lund / Malmö] HUR How Wie come Comment JAKiM KOMMUNiKATiONSMODELLER Jag har redan redovisat ett antal modeller för offentlig kommunikation i iNLEDNiNGS- KAPiTLET. Vad jag kommer att ta upp blir det mesta från enklare skisser till mer omfattande analysmodeller med polariserade denotations och konnotationsnivåer som naturlig följd. Enligt "Det köpta språket" "Enkelt uttryckt kan kommunikationen beskrivas som tre moment i en process: Framställning, överförande och mottagande av budskap" [s.9] ENKEL KOMMUNiKATiONSMODELL S=Sändaren som framställer budskapet via Me=Meddelandet som tolkas av M=Mottagaren. MODELL MED BÅDE KOD OCH BRUS ..........Brus | ..................V S –> Me –> K –> M .|..........................|. . ––––> KOD <–––– KOD innebär regler och konvenventioner för hur meddelandet framställs och tolkas. Brus är de störningar som kan uppträda såsom ovanstående fel på K=Kanalen till exempelvis hos en TV-apparat. Felen beror ju varken på S, Me eller M själv... MASSKOMMUNiKATiONSMODELLEN Ko –> Me –> K –> M –> E .^................................... | |.....................................V. .<–––––– feedback <–––––– Sändaren=S är utbytt mot Ko=Kommunikator då avsändaren ej är en utan flera personer. E=effekt[iv påverkan] Feedback innebär en återföring / återkoppling till Ko. En bildspråklig funktion / intention [tas upp under begreppet "syfte" vid KOMMERSiELL PÅVERKAN –allmänt] Beror på sändarens budskap eller rättare uttryckt; på vilken komponent tonvikten läggs. Komponenter kan vara sändare [emotiv funktion] själva ämnet [informativ], meddelandet [poetisk] och mottagaren [konnativ funktion – vilken betyder strävan mot ett visst bestämt mål] Det sistnämnda används bland annat vid reklam / propaganda / underhållning och för främjande av läsning; tillgänglig "för de många". Ovanstående är hämtat från Påverkan genom bilder [s.16–19] emedan nedan endast kan sägas vara inspirerat av Påverkan [s. 86–93] och Det köpta språket [s. 10–15] och i viss mån även Bildboken] Vi anser gärna att det vi ser är sanning. Tyvärr kan man inte alltid påstå att så är fallet. [mer om detta i avsnitten om KOMMERSiELL PÅVERKAN] Det är alltså lätt att förenkla / generalisera, vilket är raka motsatsen till vad jag kommer att göra nu, nämligen ett kort djupdyk i en avancerad modell för massmedial påverkan. innan jag skissar upp modellen ska jag bara påpeka fem saker angående vad massmedia i sig själv innebär. För det första hänger det på UPPLAGAN, "en masse" människor påverkas ju,, för det andra hänger det på det faktum att massmedierna är iNDiREKTA det vill säga är tvungna att ha tillgång till tekniska hjälpmedel såsom tryckpressar et cetera. Som tredje kännetecken, vilket tidigare tagits upp i detta arbete, tar jag nu upp iNFORMATiONSPRiNCiPEN eller ENKELRiKTANDET av meddelandet. [En jämförelse som Edfeltdt gör på sidan 26 är denna: 'Man kan säga, att talröret ner till köket, som greven använder för att ge betjänten Jean order – i Strindbergs skådespel Fröken julie – aktiskt fungerar enligt informationsprincipen."] Vidare är massmediekontakten OPERSONLiG och för att slutligen vara ett fullgott massmedium måste många nås SAMTiDiGT ELLER SÅ GOTT SOM SAMTiDiGT. Här kommer modellen: BEHOV och DRiFTER <–> Könsperspektiv iNDiViD / PERSON <–> Bild av sig själv Sociala EGENSKAPER ARBETSGRUPP / iNSTiTUTiON Pressure? Övriga sociala KONTAKTER ALLMÄNHETENS TVÅNG –> Laga, oskrivna regler, sedelära, moral och etik SÄNDAREN UTTRYCKER NÅGOT "Att hålla vad man lovar" MATERiALVAL OCH MEDDELANDEPRODUKTiON Klar produkt förs ut Kompromiss BUDSKAP –> KANAL –> KONTAKT / | V Konflikt Utbud Urval Härigenom sker all påverkan på folk / Effektsökeri M Feedback MOTTAGAREN UPPLEVER NÅGOT ANNAT BEHOV och DRiFTER <–> Könsperspektiv iNDiViD / PERSON <–> Bild av sig själv Sociala EGENSKAPER MEDLEM AV; publik / organ / målgrupp! ARBETSGRUPP / iNSTiTUTiON Pressure? Övriga sociala KONTAKTER ALLMÄNHETENS TVÅNG –> Grupptryck, social acceptans, klastillhörighet, krav från statens sida, "var lycklig men acceptera Jantelagen", vett / etikett. Denna modell=samhällets rum. Modellens till viss del abstrakta synsätt kretsar väldigt mycket kring KANAL och BUDSKAP, men då det förra mest håller sig inom medievetenskapen anser jag mig skyldig att lämna det därhän. Det skulle annars ligga utanför arbetets ram. PRAKTiSK MEDDELANDE ANALYS detta arbete behandlar främst bilders betydelser för människor men kombi- nationen med text är ofta nödvändigt vid till exempel utländsk film, reklambilder med dess speciella språk och illustrerandet av text. Även ett enkelt anslag eller ett inbjudningskort prydes lämpligen av både bild och skrift. Utifrån dessa sker påverkan. Kommunikationsidentifikation, budskap och mottagargrupp, det är dessa tre moment som jag avser studera i den praktiska meddelandeanalysen. Om och endast om så göres, kan man nå en större förståelse eller rättare uttryckt skapa en förförståelse [Missförstå mig rätt] för det man uppfattar och 8upplever med alla sinnen: 1] KOMMUNiKATORN / AV / SÄNDAREN identifiera denna. Vem är beställare / utförare? 2] BUDSKAPSANALYS Omfattar helheten av bild och text. På vilket sätt sker gestaltningen? Denotativa iakttagelser. iakttagelser av konnotationer. se dessa begrepp i nästa kapitel. 3]MÅLGRUPP Hur nås målgruppen av meddelandet? Vem tilltalas av olika symboliska tecken i texten / BiLDEN? Vem vill egentligen göra som meddelandet vill att vi ska göra? PRAKTiSK MEDDELANDEANALYS [STÖRRE] i en mer omfattande analys kan man gå tillväga så här: A] KLASSiFiKATiON Huvud- och biavsikter? B] iNNEHÅLL Första betraktelse, stämning, symbolik. Bild / text, detaljer, bibetydelser etcetera. C] UTFORMNiNG Teknik / komposition. Djup / Rörelse, värde? D] MEDiUM Spridning; var, när, hur? E] AVSÄNDARE Framställarens / beställarens åsikter. Hur har dessa påverkats? F] MOTTAGAREN Varför denna målgrupp? Mottagarens mottaglighet? Detaljutformning? g] AVSiKTER Kommersiella / konstnärliga. Detaljer som motverkat intentionerna? H] EFFEKT Lättillgänglighet. Känsla / förnuft. Hur styr bildtexten uppfattningen? i] ÅTERKOPPLiNG Är denna möjlig; hur? iNNEHÅLLSFöRTECKNiNG FÖRORD iNLEDNiNG PÅVERKAN – vad är det? – hur funkar det? MiNNEN, SiNNEN OCH MEDVETANDE DET RETiKULÄRA AKTiVERiNGSSYSTEMET KOMMUNiKATiONSMODELLER DENOTATiON OCH KONNOTATiON FRÅN BiLD TiLL SKRiFT KONSTNÄRLiG PÅVERKAN KOMMERSiELL PÅVERKAN POLiTiSK PÅVERKAN – propaganda – förr i tiden – i valtider 30-TALETS ESTETiK FiLMPÅVERKAN – allmänt – skräck – romantik SPRÅKLiG PÅVERKAN – genom talet – genom texter SLUTKLÄM LiTTERATURLiSTA © Martin Thörnquist 20 april 1993. Specialarbetet Påverkan genom bild och skrift NAViGATOR  0? &1 2* ~3 4! @5 6¤©% #7 8$ £9 10€ [1996–2018] *Martin Thörnquist