MTMEDiAAesthetic PRESENTERAR Presents Präsentiert presente

VAD What Was che cosa Ce qui JAKi hvad MiLYEN kva тот кото~рый MT KonstBegrepp

VAR Where Wo dove Là où DOKAD hvor HOL kor где MTmedia.SE < 3 ~ Aesthetic < 3begrepp.html

NÄR When Wann UPPDATERAD Uptodate Aktualisiert 15.11.017

VEM
Who Wer chi Chi KTóRZY hvem KiK kven кто
Martin Thörnquist...

HUR How Wie come Comment JAKiM hvordan HOGYAN korleis какой
MT MEDiERAD MT MediaTed SKRiV i GÄSTBOK ViA FORMULÄR

BEARBETAT MATERiAL UTiFRÅN: NationalEncyklopedin; Göran Hermerén och Sven Sandström, Studier i Konstvetenskap, Massbild och konstbild i vår tid 1~40 poäng samt Praktisk Filosofi; Estetik 1~10 poäng vid Lunds universitet, Svenska Akademiens OrdLista samt Yrjö Hirn 'Konsten och den estetiska betraktelsen".

FöRST: Själva begreppet / tecknet Tilde ~ används mycket olika inom uttal, konst och datorvärld [förkortning av filnamn alternativt hemmakatalog]

FöR VAD What for Warum perche Pour ce qui DYKTANDO for hvad MiÉRT til kva почему
ESTETiK Aesthetic Ästhetik estetica Esthétique ESTEYKA Æstetisk ESZTÉTiKA estetisk эстетика Esteettinen Estética Αισθητική

KONST = Existensupphovsrelaterat till estetisk merit. Kunnande~hantverksskicklighet~färdighet. Kulturell ytring vars yttrande kräver särskild kunskap / färdighet / förmåga, personlig behärskning / individanpassning till avsikt / situation. Konsten kan indelas i konstgenrer och skiljas mellan människa och djur i Konstkänsla. GammalGrekiska TEKNOS = teknik. Kan ibland kombineras i estetiska nyttovärden / Vackra praktiska föremål benämns ofta konsthantverk. Kants konstdefinition innehåller krav på intresselöshet. Se vidare MT Media ~3.Aesthetic Artist, Begrepp, Citat, Faser, Färg, Galleri, Grått, Kärlek, MetaMorf, Mostra, MT FX 3, MTism, SurReal och Teori. Från meddeltis slut kvalificerade hantverk=konster, ju mer krävande desto större konst. Märkligt rikt utformat / utsmyckat='konststycke" SVENSKA~KONSTSTYCKE English~Art Work Deutsch~Kunststück POLSKi~STUKi dansk~kunst RUSSKiJ~iSKUSSTVO. Avser från 1700~talet oftast bildkonst, ibland i samband med arkitektur eller konsthantverk samt musik, opera, teater, dans och litteratur enligt nedanstående kulturdefinition. Krav på personligt nyskapande. Bildkonst förstås till skillnad från musik / teater som ej återskapbart föremål, men även med egenskaper som uttryck för konstnärs avsikt samt påverkan / upplevelse hos betraktare eller deltagare i verket.

KONSTBEGREPPET = Ej ett utan flera positivt laddade grundbegrepp inom konstforskning, ~teori och estetik. Omstridd debatt gällande både innehåll och omfång samt möjlighet, behov av definiens och för vilken avsikt. Diskuteras görs även konstbegreppsantal och deras korrelans, karakteristik, definierade egenskaper och kulturbestämbarhet. Exempel som konstteoretiker utbildade i konstvetenskap illustrerar sina distinktioner och definitioner med exempel på i deras mening "god konst". Grekerna saknade konstbegrepp och meningsskillnad / distinktion mellan konstnär~hantverkare, konst~konsthantverk, konst~reklam och konst~vetenskap. idag finns detta kvar i begreppen båtbyggarkonst / läkekonst. Konstarterna klassificerades under renässansen med likhet mellan konst och vetenskap. Leonardo da Vinci, Dürer med flera betonade kunskapsaspekten. Likt andra renässanskonstnärer utnyttjades nya upptäckter inom anatomi / geometri / matematik / optik vid rumsåtergivning, vid konstruktion av centralperspektiv / färgperspektiv. 'De sköna konsterna" utvecklades vid 1700~talets mitt. Kant spelade en viktig roll genom sin lära om 'det ointresserade välbehaget'. Se längre ner på denna sida i atikeln; KONST~BEGREPPET... Några typer av konst~teorier.

Konstnären uppfattades som geni under romantiken varpå denne blev intressantare än verket. Konstnärliga uttryck handlade om självuttryck i form av känsla, originalitet och kommunikation. Konstnärer har senare genom att ställa ut objets trouvés och ready~mades underminerat traditionella konstbegrepp. Kopplingen mellan det estetiska 'det sköna" och det originella 'det nya" har ifrågasatts. Marcel Duchamp spelade en viktig roll i denna utveckling liksom senare kritiker / teoretiker såsom Timothy Binkley och Arthur Danto.
Efter Wittgensteins teorier om familjelikhet framhåller estetiker / filosofer som Paul Ziff, Morris Weitz och W.E. Kennick har sedan 1950~talet förnekat möjlighet / önskvärdhet att definiera konst genom universell konstdefinition. Amerikanen George Dickie, anser däremot att institutionen 'konstvärlden" avgör vad som är konst. vilket dock har blivit omstritt.

Konstbegreppet kan uppdelas i de teoretiska delarna Deskriptiv [beskrivande] och Normativ [föreskrivande]

Deskriptiv [beskrivande]

Exempelvis Under 1700~talet hävdade filosofen "F" att konst är...
Att se något som konst kan betyda...
Denna typ av påståenden är sanna, falska
Jämför med verklighet och konsthistoria

~

Normativ [föreskrivande]

Exempelvis Jag anser att konst bör vara...
...något som gör människan...
...en i material gestaltad upplevelse.
...en glimt av verkligheten, sedd genom ett temperament.

Exempelvis Vårt samhälle kräver...

Konsten bör främja utvecklingen av samhället i en viss riktning
Denna typ av påståenden är ej sanna eller falska
Pröva motiveringarna, skälen för till exempel
samhällets eller
tidigare kyrkans mål är övergripande

~

Ovanstående behandlar konstbegreppet ur minst en diskussion
med bildlärare och konstnär
Stellan Widholm 1993.

~

KONST~BEGREPPET... Några typer av konst~teorier

Häromdagen läste jag den finske konstvetaren och författaren Yrjö Hirns 'Konsten och den estetiska betraktelsen" [1937]. Då jag har konstnärliga ambitioner och är allmänt konstintresserad faller det sig naturligt att teoretisera härom. Det är detta denna "art'ikel ska behandla; från "urkonst' till nutida. Alltså börjar jag från början...

När man ska starta ett resonemang om konst är det oundvikligt att nämna ordet 'kultur".
För att först reda ut begreppen kommer här några exemplifieringar.

Med konst menas egentligen allt sådant, som kan ge estetiska upplevelser, men det är i dess vidaste mening och definition. En mera inskränkt sådan frågar [sig] ofta om konsten har andra än kulturella syften och intentioner att hålla vid liv. Om inte, kan denna avfärdas som 'Hötorgskonst'. Observera att jag inte tagit upp till exempel dansen, musiken och litteraturen som konstarter. Om jag hade, hade diskussionen blivit alltför pretentiös och omfattande.

Kulturen har, om möjligt, ett omfång mer vitt och mångfacetterat än konsten, då den
lättare kan sägas rymma även ovanstående konstyttringar.

En kort kulturdefintiondefinition: KULTUR = Ursprungligen style="text~decoration: none; font~style: italic"> latin för odling, förädling, förfining mänsklighetens andliga och intellektuella odling och för de konkreta uttrycksformer och kan upplevas. Till begreppet räknas konst, teknologi, musik, teater och litteratur. Man talar också om olika kulturer när man menar en folkstam som odlat och brukat ett jordområde, exempelvis induskulturen, indiankulturen och den egyptiska högkulturen. Under senare tid behöver det inte nödvändigtvis vara en homogen folkstam, utan man kan försöka tala om amerikansk kultur Den här betydelsen inkluderar, men är inte begränsad av ovanstående betydelse. Här inkluderas också saker såsom statsskicksamt militär.
Då olika folkgrupper blir mer eller mindre isolerade från varandra uppstår förgreningar av kulturen med olika utveckling på olika håll.
Detta kan ske både geografiskt och socialt. Exempel; Etnicitet, Finkultur, Populärkultur, Subkultur, Undergroundkultur

Synonymt med kultur är alltså ord som odling, förädling och förfining. Om man ser till dess förkortade form, är kult något som hänger ihop med dyrkan och möjligen också "den lilla Människans" betraktande av högre makter, kulturer eller samhällssystem. [Om 'kult' skulle ha samma etymologiska betydelse som 'kultur" är naturligtvis omtvistat] Det är genom konstens födelse [vilken man inte entydigt kan yttra någon tidpunkt för] den så kallade primitiva människan 'blivit' den kultiverade människan.

Låt oss uppsöka en paradisisk ö, där man fortfarade lever i tron på utilismens / utilitarismens principer. Det är hit Yrjö Hirn sökt sig för att finna lösningar på konstens dilemma: Vad är konst och ska denna värderas? Ända från Platon till de tyska hegelianerna förklaras konsten som "en yttring av de teoretiska fraktionerna i människans väsen". Enligt detta är det inte tillrådligt att benämna urinvånarnas ornament med mera som konst. Likväl är det här den har sin genesis. Detta är en av grundteorierna; kanske bäst tillämpbar på primitiv konst.

Konstvetenskaperna [med bl.a estetiken i spetsen] har i modernare tid ofta psykologiserat det hela och man talar här om konstdriften som är ett stegrat tillstånd av känslodriften. Den senare kan ju ibland orsaka smärta eller åtmintone avsmak, medan den förra [som försvarsmekanism] är till för att avvärja denna. Man kan även jämföra med tidigare nämnda ö, där det sociala uttryckssättet är 'för stunden"och ceremonier och konstalstringar förevigar dessa. Man har skapat en konstdrift.

Kant benämner detta konstens upphöjande som något "utan intresse" det vill säga att människan fått för sig något som inte har någon reel nytta. Ovanstående brukar betecknas som "intresselöshetskriteriet" och innebär att konsten numera saknar bruksvärde eller praktisk funktion som den haft förut. De divergerande essenserna och utmärkande skillnaderna gällande antal, form, färg, ljus / mörker, skugga och storlek upplevdes för dess intransikala egenvärde. Konstverkets måltavla var upplevelsen och ej nödvändigtvis vad detta utmynnade i och ej något direkt medel för något annat. Kant förde härmed in en estetisk dimension i debatten om konsten och dess begrepp.

För att kort anknyta till de två huvudinriktningar som finns inom hela det konstteoretiska området vill jag beskriva den nyssnämnda [den med bruksvärde] såsom en normativ uppfattning. Härmed avses alltså intede värdeteorier som gärna anförs. Här handlar det, som jag ser det, återigen om utilitarismen såväl på ön som där politiska eller religiösa syften avses inom konsten. Gentemot denna gren av konstteorin stården deskriptiva, som mer handlar om värdeomdömen av konsten. Här kan man alltså fälla omdömen om rätt och fel, skönt eller dess motsats, även om denna estetikens uppgift är mycket svår.

Jag hoppas med detta att de fundamentala konstföreställningarna är klarlagda eller åtminstone problematiserade. Genom att skapa förståelse för konsten kan vi öka vår förståelse om oss själva ochomvärlden, nu och för framtida behov. Eller som en sann konstälskare skulle ha sagt ars longa vita brevis [Seneca / Hippokrates].

©1993~2004 Martin Thörnquist

MT MEDiANAViGATOR 0? &1 2* ~3 4! @5 6¤©% #7 8$ £9 10€ [1996~2017] *Martin Thörnquist