MT Copy © DENOTATiON KONNOTATiON Specialarbetet Påverkan genom bild och skrift

PRESENTERAR Presents Präsentiert presente présenter PRZEDSTAWiENiE

VAD What Was che cosa Ce qui JAKi Arbetsversion av Specialarbetet PÅVERKAN genom bild och skrift, Malmö latinskola, S 3 C

VAR Where Wo dove Là où DOKAD MTmedia.SE < 6. PORTFOLiO < 6s p ecialarbete < DenoationKonnotation6specialarbete.html
Slutgiltig version kan rekvireras från Martin Thörnquist
NÄR Whe Wann quando Quand PODCZAS 20 april Vårterminen 1993
UPPDATERAD Uptodate Aktualisiert aggiornato À jour UAKTUALNiONO 16.11.2024VEM Who Wer chi Chi KTóRZY MARTiN THöRNQUiST [Malmö] HANDLEDARE; Stellan Widholm [Falsterbo / Malmö] Johan Elmfeldt [Karlskrona / Ronneby / Lund / Malmö] HUR How Wie come Comment JAKiM DENOTATiON OCH KONNOTATiON i tolkningsarbetet om så det gäller bilder / skrifter] är de båda begreppen konnotation respektive denotation oumbärliga att känna till. Ordet DENOTATiON innebär enligt Nordströms Påverkan genom bilder "Den egentliga betydelsen" [s.140] Ett meddelandes grund eller kärnbetydelse" [sidan 140] En annan definition är "relationen mellan en term och de föremål som termen ifråga betecknar" [Prismas lilla uppslagsbok 1979] Ordet KONNOTATiON innebär enligt Nordström "kulturell association". Även bibetydelse. ett meddelande har i regel vid sidan av grundbetydelsen, denotationen, en mängd bibetydelser: stilistiska, emotionella, estetiska et cetera [sidan 143] En annan definieras enligt Prismas lilla... Konnotationen är då "relationen mellan en term och egenskaperna hos det ting som termen betecknar det vill säga betyder. utöver denna snävare form finner vi den mera känslomässiga konnotationen som brukar benämnas emotiv betydelse.
Enligt "Det köpta språket" kan denotativa tolkningar sammanfattas i två frågor; 1] VAD ÄR DET SOM SKiLDRAS? Hit hör handlingar, tillstånd, relationer, motiv, ämnen. 2] HUR SKiLDRAS iNNEHÅLLET? Här krävs en beskrivning och analys av vad vi kan sammanfatta som bildens syntax och komposition. [s.10] På den konnotativa nivån överför sändaren gärna sin image, sina intentioner, åsikter, normer, värderingar och attityder, ja kort sagt han pådyvlar sin mottagare sin världsbild. Detta ofta utan att mottagaren blir medveten därom. Ovanstående kanske märks tydligt inom bildkonsten / reklamen [var gränsen nu ska dras] men man kan ställa hypotesen om ej läsande kan vara om ej lika, så än mer "fram- manande", det vill säga skapande av; av känslor, drömmar och behov. helst ska man skapa ett ändrat beteende hos mottagaren: för det är ju då man nått en verklig påverkan. inom reklamen där bild och skrift vanligen kombineras lockas konsumenten att tro att ALLT går att köpa sig. presenterar delar utav Specialarbetet Påverkan genom bild och skrift iNNEHÅLLSFöRTECKNiNG FÖRORD iNLEDNiNG PÅVERKAN – vad är det? – hur funkar det? MiNNEN, SiNNEN OCH MEDVETANDE DET RETiKULÄRA AKTiVERiNGSSYSTEMET KOMMUNiKATiONSMODELLER DENOTATiON OCH KONNOTATiON FRÅN BiLD TiLL SKRiFT KONSTNÄRLiG PÅVERKAN KOMMERSiELL PÅVERKAN POLiTiSK PÅVERKAN – propaganda – förr i tiden – i valtider 30-TALETS ESTETiK FiLMPÅVERKAN – allmänt – skräck – romantik SPRÅKLiG PÅVERKAN – genom talet – genom texter SLUTKLÄM LiTTERATURLiSTA © Martin Thörnquist 20 april 1993. Specialarbetet Påverkan genom bild och skrift