MTMEDiA Community AKADEMiSERAR !

VAD What Was che cosa MT-AKADEMiEN / MT-AKADEMiN / MTakademien / MTakademin /
AkedemiLista / AkademiListor / Guide till akademier / akademiker
MT Academy MT Akademie mt accademia

VAR Where Wo dove MTmedia.SE < 4.Community! < 4akademi < 4akademi.html

NÄR When Wann quando UPPDATERAD Uptodate Aktualisiert aggiornato 13.09.2018

HUR How Wie come

'AKADEMi" PÅ SVENSKA ! [grekiska Akademeia], högre läroanstalt eller lärt samfund. Tidigare kallades ofta universitet för akademi, till exempel Uppsala Akademi, ett språkbruk som fortlever i namn som Åbo akademi; ordet används även för vissa specialhögskolor. Vanligen menar man numera samfund med syfte att främja litterär eller vetenskaplig verksamhet. i regel leds arbetet av en preses [ordförande] och en ständig sekreterare. Antalet ledamöter är begränsat, de inväljs på livstid och är i vissa akademier indelade i klasser [efter disciplin eller inriktning]. Någon skarp gräns mellan akademier och andra lärda sällskap finns knappast. ibland används termen akademi i utomvetenskapliga sammanhang, till exempel i Gastronomiska akademien eller Serieakademien. SE MT Media:s AKADEMi-LiSTA MED LÄNKAR TiLL 200-tal AKADEMiER

Ordet akademi kommer från den grekiska skola som Platon grundade i utkanten av Athen, vid en olivlund helgad åt sagohjälten Akademos. Efter Platons död [anno 347 före Kristus] fortsatte hans lärjungar verksamheten vid skolan. Under de följande århundradena uppstod en rad olika skolor som benämndes akademier. Den alexandrinska, också kallad Mouseion, inrättades av Ptolemaios i på 280-talet som en motsvarighet till skolorna i Athen. SE MT Media:s AKADEMiKER-LiSTA MED LÄNKAR TiLL 60-tal AKADEMiKER

Den moderna formen av akademi tillkom vid mitten av 1400-talet i renässansens iTALiEN. intresset var framför allt inriktat på filosofi, konst och språk. Academia Pontaniana i Neapel instiftades omkring 1440 och fick sitt namn efter humanisten Giovanni Pontano [1429–1503]. I Academia platonica [1442–1521], grundad i Florens av Cosimo de' Medici, studerades som namnet anger den platonska filosofin; till medlemmarna hörde marsilio Ficino, Pico della Mirandola och Machiavelli. i Accademia della Crusca, grundad i Florens 1582 av diktarna Anton Francesco Grazzini [1503–1584] och Lionardo Salviati [1540–1589], ägnade man sig åt språkets rening och sade sig vilja skilja agnarna från vetet [crusca betyder 'kli']. Denna akademi är fortfarande verksam. Genom Drottning Kristinas initiativ bildades 1674 i Rom ett litterärt samfund som 1690 uppgick i Accademia degli arcadi [Arkadiernas akademi], vars medlemmar bar grekiska herdenamn. i Spanien uppstod 1585 Academia imitatoria i Madrid, med bland annat Lope de Vega och Calderón som ledamöter. i Frankrike instiftades 1635 Académie française av Ludvig Xiii och Richelieu.

Den har till uppgift att vårda språket och utdela litterära priser. På 1600-talet tillkom de naturvetenskapliga akademierna, av vilka somliga blev aktiva forskningsinstitutioner. De första var italienska men de varade inte så länge. Accademia dei Lincei [egentligen lodjurens, de 'skarpögdas' akademi, 1603–1632] stod i nära förbindelse med Galilei och upphörde i samband med rättegången mot denne. Långt senare återupplivades den som Accademia pontificia dei nuovi Lincei [1847]; sedan 1936 heter den Pontificia academia scientiarum och har 80 ledamöter från olika länder. Den största akademin för närvarande, Accademia Nazionale dei Lincei [1870], ser sig också som arvtagare i denna tradition och anger 1603 som sitt tillkomstår; akademin har två klasser, en för naturvetenskap och en för humaniora. i Accademia del Cimento [1657–1667] företogs experiment av lärjungar till Galilei och Torricelli [cimento betyder 'experiment']. i fortsättningen fick naturvetenskapliga akademier, särskilt i de stora kulturländerna, en mer officiell ställning, nära knutna till kungahus och statsmakt. ibland kunde de likna centrala ämbetsverk med nationellt ansvar för forskningen. idégivare till denna konstruktion var statsmannen och filosofen Francis Bacon. Han upplevde den nya naturvetenskapens genombrott under 1600-talets första decennier och förstod att man här hade instrument till att förbättra människans villkor på jorden. Han poängterade att vetenskapen inte fick användas i egoistiskt eller snävt ekonomiskt syfte, vare sig av individer eller nationer. Därför föreslog han att man skulle inrätta akademier, där alla vetenskapliga resultat samlades och offentliggjordes. Genom möten, diskussioner och tidskrifter skulle resultaten spridas, så att inte varje vetenskapsman behövde börja om från början. i 'New Atlantis" [postumt utgiven 1627] tecknade Bacon sin vision av en vetenskaplig akademi som han kallade Salomos Hus. Bacon åberopades ofta av de akademier som bildades under 1600- och 1700-talen, och för många av dem blev han nära nog ett skyddshelgon. Något av en stilbildare blev den engelska akademin Royal Society, grundad 1660 och försedd med kunglig fullmakt 1662. Redan på 1640-talet ville intellektuella grupper i London och Oxford förverkliga Bacons tanke på en akademi, men inbördeskriget lade hinder i vägen. En av dessa diskussionsklubbar kallades The invisible College; flera av dess medlemmar kom att utgöra kärntruppen i Royal Society. Att denna vetenskapliga verksamhet nu blev officiellt godkänd hörde samman med den stora restaurationen 1660, då Cromwell perioden var över och Karl ii hade insatts som kung. Den nya vetenskapen blev en symbol för optimism och framsteg. inte bara vetenskapsmän utan även politiker och adelsmän deltog i akademins verksamhet; utåt meddelade man sina idéer och resultat i tidskriften Philosophical Transactions. Akademins mest berömda namn var isaac Newton, ledamot i 46 år och president i 24 [1703–1727]. Académie des Sciences i Paris bildades 1666 efter mönster av Royal Society, men den fick ändå annorlunda struktur. Den var hårdare bunden till kungamakten, till Ludvig XiV och hovet, men därigenom fick den också bättre ekonomi. Ledamöterna gavs till och meden sorts avlöning genom att tilldelas statliga ämbeten, som i praktiken sköttes av underhuggare. Tidskriften Journal des Sçavans utgavs redan första året. Akademin utsände 1736 två berömda expeditioner, en till Tornedalen i Sverige och en till Peru, för att avgöra den vetenskapliga tvistefrågan om huruvida jorden var tillplattad eller något tillspetsad vid polerna [jämför i NationalEncyklopedin; gradmätningsexpeditionerna]. Många av akademins traditioner, till exempel att hålla minnestal [éloge] över en avliden ledamot, utformades under Fontenelles långa tid som ständig sekreterare [1699–1740]. Under skräckväldet lades akademin ned 1793, men den återuppstod två år senare som en del av [jämför i NationalEncyklopedin; institut de France] och omorganiserades igen 1816. Den tredje STORA akademin instiftades av Fredriki i Berlin 1700, Preussische Akademie der Wissenschaften. initiativtagare och drivande kraft under det första decenniet var filosofen Leibniz, som flitigt propagerat för saken. Några föregångare fanns, bland annat Collegium curiosorum sive experimentale, grundat 1672 i Altdorf av matematikern Christopher Sturm. Leibniz program gick helt i Bacons anda med sin ledande idé om vetenskapens nytta, men det omfattade även humanistiska ämnen. Akademin utgav sina skrifter på Latin. En ny blomstrings-period upplevde Berlinakademin med Fredrik den store, som efter sitt trontillträde 1740 sökte samla ledande intellektuella från olika länder vid sitt hov. Han reorganiserade akademin och insatte astronomen Maupertuis som dess preses. Många ledande upplysningsfilosofer vistades tidvis i Berlin, bland annat Voltaire, La Mettrie och d'Alembert. – Vid Berlins delning efter andra världskriget hamnade akademin på den östra sidan och fick namnet Akademie der Wissenschaften der DDR. Praktiskt taget all viktig forskning i Östtyskland hade anknytning till akademin. Efter återföreningen upplöstes akademin. i Västtyskland inrättades 1973 en paraplyorganisation, Konferenz der Akademien der Wissenschaften in der Bundesrepublik Deutschland, vilken omfattar fem lokala akademier belägna i Göttingen [grundad 1751], München [1759], Heidelberg [1909], Mainz [1949] och Düsseldorf [1950]. Ryssland ville hävda sig kulturellt under tsar Peteri, som bland annat förde förhandlingar med Leibniz om att grunda en akademi i Sankt Petersburg. Efter hans riktlinjer och strax efter hans död inrättades Kejserliga vetenskapsakademin i Petersburg [1725] av Katarinai. Hit kallades framstående vetenskapsmän från skilda länder, med matematikern Leonhard Euler som en av de främsta, och kontakter knöts med andra akademier. Ledamöterna var avlönade och stod i nära förbindelse med kejsarinnan. Akademin kom att spela en viktig roll för utforskandet av SiBiRiEN och utrustade en rad expeditioner dit. – Efter revolutionen 1917 reorganiserades akademin, 1925 fick den namnet Akademija nauk SSSR och 1934 flyttades den till Moskva. Numera kallas den Ryska vetenskapsakademien och utgör fortfarande högsta ledning för all forskning i landet, medan universiteten enbart sysslar med undervisning; detta mönster går igen i flera öststater. Vid 1980-talets slut omfattade akademin mer än260 institutioner och forskningsenheter. Här ingår inte bara naturvetenskap utan även juridik, samhällsvetenskap och humanistiska ämnen. Den äldsta amerikanska akademin, American Philosophical Society, grundades 1743 i Philadelphia av Benjamin Franklin. Senare tillkom American Academy of Arts and Sciences i Boston [1780] och National Academy of Sciences [1863]. i den konstnärligt inriktade American Academy and institute of Arts and Letters [1913] ingår många skönlitterära författare liksom humanistiska och samhällsvetenskapliga författare.

://Efter Tore Frängsmyr i NationalEncyklopedin

ViLKA Whom Welchen chiunque öVER 290 AKADEMiER More Than 290 Academies
A + B + C + D + E + F + G + H + i + J + K + L + M + N + O + P + Q + R + S + T + U + V + W + X Y Z + Å Ä + Ö
SE ÄVEN: 'AKADEMi" ! 9 ½ AKADEMiSKA ORD OCH UTTRYCK ! + 60-tal AKADEMiKER ! See also: 'Academy"! + About 60 Academicians!

FöRSLAG PÅ FLER AKADEMiER / AKADEMiKER ? SKRiV GÄRNA ViA FORMULÄR

MT MEDiANAViGATOR 0? &1 2* ~3 4! @5 6¤©% #7 8$ £9 10€ [19962018] *Martin Thörnquist