VAD
What
Was
che
cosa
Ce qui
JAKi
hvad
MiLYEN
kva
тот кото~рый
MT KonstBegrepp
VAR
Where
Wo
dove
Là où
DOKAD
hvor
HOL
kor
где
MTmedia.SE <
3
~ Aesthetic < 3begrepp.html
NÄR
When
Wann
UPPDATERAD
Uptodate
Aktualisiert
19.11.2024
VEM
Who
Wer
chi
Chi
KTóRZY
hvem
KiK
kven
кто
Martin Thörnquist...
HUR
How
Wie
come
Comment
JAKiM
hvordan
HOGYAN
korleis
какой
MT MEDiERAD
MT MediaTed
SKRiV i GÄSTBOK ViA
FORMULÄR
BEARBETAT
MATERiAL UTiFRÅN:
NationalEncyklopedin; Göran Hermerén och
Sven Sandström, Studier i Konstvetenskap, Massbild och konstbild i vår tid
1~40
poäng samt Praktisk Filosofi; Estetik 1~10 poäng vid
Lunds universitet,
Svenska Akademiens OrdLista
samt Yrjö Hirn 'Konsten och den estetiska betraktelsen".
FöRST:
Själva begreppet / tecknet Tilde ~ används
mycket olika inom
uttal,
konst och datorvärld [förkortning av filnamn
alternativt hemmakatalog]
FöR VAD
What for
Warum
perche
Pour ce qui
DYKTANDO
for hvad
MiÉRT
til kva
почему
ESTETiK
Aesthetic
Ästhetik
estetica
Esthétique
ESTEYKA
Æstetisk
ESZTÉTiKA
estetisk
эстетика
Esteettinen
Estética
Αισθητική
KONST
= Existensupphovsrelaterat till estetisk
merit.
Kunnande~hantverksskicklighet~färdighet. Kulturell ytring vars yttrande
kräver särskild kunskap / färdighet / förmåga, personlig
behärskning / individanpassning till avsikt / situation. Konsten kan indelas i
konstgenrer
och
skiljas mellan människa och djur i Konstkänsla. GammalGrekiska
TEKNOS
=
teknik. Kan ibland kombineras i estetiska nyttovärden / Vackra praktiska
föremål benämns ofta konsthantverk. Kants konstdefinition innehåller krav
på intresselöshet. Se vidare MT Media ~3.Aesthetic
Artist,
Begrepp,
Citat,
Faser,
Färg,
Galleri,
Grått,
Kärlek,
MetaMorf,
Mostra,
MT FX 3,
MTism,
SurReal och
Teori.
Från
meddeltis slut kvalificerade hantverk=konster, ju mer krävande desto
större konst. Märkligt rikt utformat / utsmyckat='konststycke"
SVENSKA~KONSTSTYCKE
English~Art Work
Deutsch~Kunststück
POLSKi~STUKi
dansk~kunst
RUSSKiJ~iSKUSSTVO.
Avser
från 1700~talet oftast bildkonst, ibland i samband med arkitektur eller
konsthantverk samt
musik, opera, teater, dans och litteratur
enligt nedanstående kulturdefinition. Krav på personligt nyskapande.
Bildkonst förstås till skillnad från musik / teater som ej återskapbart
föremål, men även med egenskaper som
uttryck för konstnärs avsikt samt påverkan / upplevelse hos betraktare eller
deltagare i verket.
KONSTBEGREPPET = Ej
ett utan flera positivt laddade grundbegrepp inom konstforskning, ~teori
och estetik. Omstridd debatt gällande både innehåll och omfång samt
möjlighet, behov av definiens och för vilken avsikt. Diskuteras görs även
konstbegreppsantal och deras korrelans, karakteristik, definierade
egenskaper och kulturbestämbarhet. Exempel som konstteoretiker utbildade i
konstvetenskap illustrerar sina distinktioner och definitioner med exempel
på i deras mening "god konst". Grekerna saknade konstbegrepp och
meningsskillnad / distinktion mellan konstnär~hantverkare,
konst~konsthantverk, konst~reklam och konst~vetenskap. idag finns detta
kvar i begreppen båtbyggarkonst / läkekonst. Konstarterna klassificerades
under renässansen med likhet mellan konst och vetenskap. Leonardo da
Vinci, Dürer med flera betonade kunskapsaspekten. Likt andra
renässanskonstnärer utnyttjades nya upptäckter inom anatomi / geometri /
matematik / optik vid rumsåtergivning, vid konstruktion av
centralperspektiv / färgperspektiv. 'De sköna konsterna" utvecklades vid
1700~talets mitt. Kant spelade en viktig roll genom sin lära om 'det
ointresserade välbehaget'. Se längre ner på denna sida i atikeln;
KONST~BEGREPPET... Några
typer av konst~teorier.
Konstnären uppfattades som geni under romantiken varpå denne blev
intressantare än verket. Konstnärliga uttryck handlade om självuttryck i
form av känsla, originalitet och kommunikation. Konstnärer har senare
genom att ställa ut objets trouvés och ready~mades
underminerat traditionella konstbegrepp. Kopplingen mellan det estetiska
'det sköna" och det originella 'det nya" har ifrågasatts. Marcel Duchamp
spelade en viktig roll i denna utveckling liksom senare
kritiker / teoretiker såsom Timothy Binkley och Arthur Danto.
Efter Wittgensteins teorier om
familjelikhet framhåller estetiker / filosofer som Paul Ziff, Morris Weitz
och W.E. Kennick har sedan 1950~talet förnekat möjlighet / önskvärdhet att
definiera konst genom universell konstdefinition. Amerikanen George
Dickie, anser däremot att institutionen 'konstvärlden" avgör vad som är
konst. vilket dock har blivit omstritt.
Konstbegreppet
kan uppdelas i de teoretiska delarna
Deskriptiv [beskrivande] och Normativ [föreskrivande]
Deskriptiv
[beskrivande]
Exempelvis
Under 1700~talet hävdade filosofen 'F' att konst
är...
Att se något som konst kan betyda...
Denna typ av påståenden är sanna, falska
Jämför med verklighet och konsthistoria.
~
Normativ
[föreskrivande]
Exempelvis
Jag anser
att konst bör vara...
...något som gör människan...
...en i material gestaltad upplevelse.
...en glimt av verkligheten, sedd genom ett temperament.
Exempelvis Vårt
samhälle kräver...
Konsten
bör främja utvecklingen av samhället i en viss
riktning
Denna typ av påståenden är ej sanna eller falska
Pröva motiveringarna, skälen för
till exempel
samhällets eller
tidigare kyrkans mål är övergripande
~
Ovanstående
behandlar konstbegreppet ur minst en diskussion
med bildlärare och konstnär
Stellan Widholm
1993.
~
KONST~BEGREPPET...
Några
typer av konst~teorier
Häromdagen läste jag den finske konstvetaren och författaren Yrjö Hirns
'Konsten och den estetiska betraktelsen" [1937]. Då jag har konstnärliga
ambitioner och är allmänt konstintresserad faller det sig naturligt att
teoretisera härom. Det är detta denna "art'ikel ska behandla; från
"urkonst' till nutida. Alltså börjar jag från början...
När man ska starta ett resonemang om konst är det oundvikligt att nämna
ordet 'kultur".
För att först reda ut begreppen kommer här några
exemplifieringar.
Med konst menas egentligen allt sådant, som kan ge estetiska upplevelser,
men det är i dess vidaste mening och definition. En mera inskränkt sådan
frågar [sig] ofta om konsten har andra än kulturella syften och
intentioner att hålla vid liv. Om inte, kan denna avfärdas som
'Hötorgskonst'. Observera att jag inte tagit
upp till exempel dansen,
musiken
och
litteraturen
som konstarter. Om jag hade, hade diskussionen blivit alltför pretentiös
och omfattande.
Kulturen har, om möjligt, ett omfång mer vitt och mångfacetterat än
konsten, då den
lättare kan sägas rymma även ovanstående konstyttringar.
En kort kulturdefintiondefinition: KULTUR
= Ursprungligen latin för odling, förädling, förfining mänsklighetens andliga och
intellektuella odling och för de konkreta uttrycksformer och kan upplevas. Till
begreppet räknas
konst,
teknologi,
musik,
teater och
litteratur. Man talar också om olika kulturer när man menar en folkstam som odlat och
brukat ett jordområde, exempelvis induskulturen,
indiankulturen och den egyptiska högkulturen. Under senare tid behöver
det inte nödvändigtvis vara en homogen folkstam, utan man kan försöka tala om amerikansk kultur Den
här betydelsen inkluderar, men är inte begränsad av ovanstående betydelse.
Här inkluderas också saker såsom
statsskicksamt
militär.
Då olika folkgrupper blir mer eller mindre isolerade från varandra
uppstår förgreningar av kulturen med olika utveckling på olika håll.
Detta kan ske både geografiskt och
socialt. Exempel;
Etnicitet,
Finkultur,
Populärkultur,
Subkultur,
Undergroundkultur
Synonymt med kultur är alltså ord som odling, förädling och förfining. Om
man ser till dess förkortade form, är kult något som hänger ihop med
dyrkan och möjligen också "den lilla Människans" betraktande av högre
makter, kulturer eller
samhällssystem.
[Om 'kult' skulle ha samma etymologiska betydelse som 'kultur" är
naturligtvis omtvistat] Det är genom konstens födelse [vilken man inte
entydigt kan yttra någon tidpunkt för] den så kallade primitiva människan
'blivit' den kultiverade människan.
Låt oss uppsöka en paradisisk ö, där man fortfarade lever i tron på
utilismens / utilitarismens principer. Det är hit Yrjö Hirn sökt sig för
att finna lösningar på konstens dilemma: Vad är konst och ska denna
värderas? Ända från Platon till de tyska hegelianerna förklaras konsten
som "en yttring av de teoretiska fraktionerna i människans väsen". Enligt
detta är det inte tillrådligt att benämna urinvånarnas ornament med mera
som konst. Likväl är det här den har sin genesis. Detta är en av
grundteorierna; kanske bäst tillämpbar på primitiv konst.
Konstvetenskaperna [med bland annat estetiken i spetsen] har i modernare tid ofta
psykologiserat det hela och man talar här om konstdriften som är ett
stegrat tillstånd av känslodriften. Den senare kan ju ibland orsaka smärta
eller åtmintone avsmak, medan den förra [som försvarsmekanism] är till för
att avvärja denna. Man kan även jämföra med tidigare nämnda ö, där det
sociala uttryckssättet är 'för stunden"och ceremonier och konstalstringar
förevigar dessa. Man har skapat en konstdrift.
Kant benämner detta konstens upphöjande som något "utan intresse" det vill
säga att människan fått för sig något som inte har någon reel nytta.
Ovanstående brukar betecknas som "intresselöshetskriteriet" och innebär
att konsten numera saknar bruksvärde eller praktisk funktion som den haft
förut. De divergerande essenserna och utmärkande skillnaderna gällande
antal, form, färg, ljus / mörker, skugga och storlek upplevdes för dess
intransikala egenvärde. Konstverkets måltavla var upplevelsen och ej
nödvändigtvis vad detta utmynnade i och ej något direkt medel för något
annat. Kant förde härmed in en estetisk dimension i debatten om konsten
och dess begrepp.
För att kort anknyta till de två huvudinriktningar som finns inom hela det
konstteoretiska området vill jag beskriva den nyssnämnda [den med
bruksvärde] såsom en normativ uppfattning. Härmed avses alltså intede värdeteorier som gärna anförs. Här handlar det, som jag ser det,
återigen om utilitarismen såväl på ön som där politiska eller religiösa
syften avses inom konsten. Gentemot denna gren av konstteorin stården deskriptiva, som mer handlar om värdeomdömen av konsten. Här kan man
alltså fälla omdömen om rätt och fel, skönt eller dess motsats, även om
denna estetikens uppgift är mycket svår.
Jag hoppas med detta att de fundamentala konstföreställningarna är
klarlagda eller åtminstone problematiserade. Genom att skapa förståelse
för konsten kan vi öka vår förståelse om oss själva ochomvärlden, nu och för framtida behov. Eller som en sann konstälskare
skulle ha sagt ars longa vita brevis [Seneca / Hippokrates].
©1993~2004
Martin Thörnquist
