MTMEDiA Copy PRESENTERAR Presents Präsentiert presente présenter PRZEDSTAWiENiE

VAD What Was che cosa Ce qui JAKi
Arbetsversion av C-uppsats i
Medie- och kommunikationsvetenskap,
MKV 203 [41–60 poäng]

Proffs @ iNTERNET – en kvalitativ användarstudie

VAR Where Wo dove Là où DOKAD hvor HOL kor где MTmedia.SE < 6. PORTFOLiO < 6mkvCuppsats.html
Sociologiska institutionen. Slutgiltig version finns på Sociologiska
biblioteket, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet


NÄR Whe Wann quando Quand PODCZAS Höstterminen 1999 / 23 januari 2000
UPPDATERAD Uptodate Aktualisiert aggiornato À jour UAKTUALNiONO 22.09.2018

VEM Who Wer chi Chi KTóRZY MARTiN THöRNQUiST
Författare: Maria Lundberg och Martin Thörnquist
Handledare
: Ingrid Höjerback och Åsa Thelander
Examinator: Lars Palm

HUR How Wie come Comment JAKiM SAMMANFATTNiNG

Titel: Proffs @ iNTERNET – en kvalitativ användarstudie

Avdelning: Medie- och kommunikationsvetenskap

Syfte: Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att undersöka professionella användares attityd till och användning av mediet iNTERNET och vilka eventuella konsekvenser denna användning kan ha på deras livsstil.

Frågeställningar: Åsikter om iNTERNET, användning av iNTERNET, eventuella konsekvenser med iNTERNET, övrig massmedieanvändning och framtida föreställningar.

Undersökningen: Vi har i kombination med litteraturstudier gjort 14 kvalitativa samtalsintervjuer med personer som vi ser som professionella användare av iNTERNET. Vi har även gjort tre intervjuer per e-post då dessa personer inte varit anträffbara på annat sätt. Utifrån Användnings- och konsekvensmodellen har vi studerat deras användning av mediet och vilka konsekvenser denna användning kan ha haft för deras livsstil.

Slutsatser: Undersökningen visade att samtliga intervjupersoner var positivt inställda till iNTERNET som arbetsverktyg men ansåg även att det hade ett antal brister, som exempelvis den bristfälliga datorsäkerheten och mängden otillförlitlig information på nätet. Det som är utmärkande för intervjupersonerna är att de läser datornyheter i hög utsträckning för att hålla sig ajour med teknikutvecklingen. De är mycket flexibla i sitt arbete och växlar under arbetsdagen ständigt mellan att vara uppkopplade på nätet och att utföra andra arbetsuppgifter som inte är iNTERNETrelaterade. e-post utgör en viktig funktion för dem eftersom det främst är via e-post som de håller kontakten med kollegor och andra inom samma bransch som exempelvis varuleverantörer. Samtliga intervju-personer anser att de är belastade med för mycket information då det gäller mängden e-post de får dagligen.

De förändringar som vi kunnat urskilja hos vissa av användarna som följd av deras iNTERNETanvändning är en ökad stresskänsla, mer arbete som en följd av den snabba utvecklingen och frustration över långsam dataöverföring. Det senare leder i sin tur till tidsbrist och hårdare prioriteringar för den enskilde. Ett bevis på att utvecklingen går snabbt är att vissa intervjupersoners framtidsvisioner redan kommer att besannas under året. Positiva förändringar som intervjupersonerna upplevt var att de erhållit arbete, fått ökad kontakt med personer som bor på annan ort och ökad tillgång till information.
Efter den genomförda studien kan vi konstatera att intresset för tekniken bakom själva mediet har svalnat något hos flera av innovatörerna och att dessa gärna tar avstånd från datorer på sin fritid. Detta visade sig vara speciellt tydligt för de som varit tidiga användare och till exempel sysselsatt sig med databaser. Vi har betecknat dem som nostalgiker medan övriga är mer visionära. De senare nämnda har använt iNTERNET en kortare tid och har större förväntningar på de olika funktioner mediet kan användas till.

Innehållsförteckning
Sammanfattning

1. inledning
1.1. Bakgrund
1.2. Syfte och frågeställningar

2. iNTERNET
2.1. Bakgrunden till iNTERNET
2.2. Utvecklingen av iNTERNET
2.3. Användningen av iNTERNET
2.4. iNTERNETs funktioner
2.5. iNTERNET och samhället
2.6. information overload

3. Medier och kommunikation
3.1. Kommunikationens funktioner
3.2. Kommunikationsmodeller
3.3. Masskommunikationsprocessen
3.4. Diffusionsteorin
3.5. innovationsbeslutprocessen

4. identitet och iNTERNET
4.1. Livsstil
4.2. MUD
4.3. Anonymitet

5. Metod och urval
5.1. Metodval
5.2. Urval och avgränsning
5.3. Förberedelser
5.4. Genomförande
5.5. Metodkritik

6. Resultat / analys
6.1. Disposition av analysen
6.2. Bakgrund och fritidsaktiviteter
6.3. Attityder till iNTERNET
6.4. Anonymitet
6.5. Användning av iNTERNET
6.6. E-post
6.7. Övrig massmedieanvändning
6.8. iNTERNETs konsekvenser
6.9. Framtida föreställningar

7. Slutdiskussion

8. Källor
8.1. Böcker och tidningar
8.2. iNTERNET

Bilagor
intervjuguide
Frågor via e-post
Ordlista
Matris med intervjupersonerna
Kort iNTERNEThistorik


1. inledning
i detta kapitel presenteras en introduktion med
uppsatsens bakgrund, syfte och frågeställningar.

De nya teknologierna spelar en allt större roll i dagens samhälle. Människor tillbringar längre tid framför datorn både hemma och på jobbet och mediet har mer eller mindre integrerats i våra liv. Kommersiella företag, medier och myndigheter uppmanar oss att besöka deras hemsidor och fler och fler människor har sin egen hemsida på nätet. iNTERNET har kommit att bli en allt större och viktigare del av många människors liv. Drygt hälften, 50,3% av alla svenskar mellan 12 och 79 år, hade i oktober i 1999 varit ute och surfat på nätet.

Antalet nätsurfare ökade med 843 000 jämfört med oktober 1998 enligt Sifo interactive Media [i Sydsvenska Dagbladet, 1999–11–07]. Tendensen är likartad i stora delar av den övriga världen. Om den explosionsartade ökningen av antalet uppkopplade skulle fortsätta att öka i samma takt skulle hela jordens befolkning vara uppkopplade redan år 2001. Det är därför troligt att vi snart kan se en avmattning i utvecklingstakten [Rindforth, 1997].


1.1. Bakgrund
Ett stort antal böcker har skrivits om iNTERNET. Enligt vår mening tenderar de flesta att beskriva dess funktioner, karaktär, uppkomst och utveckling. Det finns få böcker som beskriver hur människor använder sig av iNTERNET och vilka konsekvenser deras användning kan ha för dem. Frågor gällande användningen av iNTERNET och dess inverkan på till exempel användningen av andra medier, eller på sättet på vilket man kommunicerar med andra människor är enligt vår mening intressanta att studera närmare. David Comor, lektor vid Loughborough University i England, beskrev under en av sina föreläsningar i ämnet " The information Society" våren 1999, studier som visat att människor i dagens samhälle känner sig mer stressade och mår psykiskt sämre som en följd av att de nya teknologierna gör vår livsrytm allt snabbare. Lektionen med Comor resulterade i vidare funderingar kring nya teknologier och vilken roll de spelar i människors liv i dag.

1.2. Syfte och frågeställningar
Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva professionella användare av iNTERNET, deras användning av och attityder kring mediet, och vilka eventuella konsekvenser denna användning kan ha på deras livsstil.

De frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen är följande:
– Vilken roll spelar iNTERNET i storanvändares liv?
– Till vad använder de iNTERNET?
– Vilka är deras attityder till iNTERNET?
– Vilka kommunikationsbehov finns bakom deras användning?
– Vilka eventuella förändringar kan användningen av iNTERNET ge upphov till?


2. iNTERNET
i detta kapitel presenteras iNTERNETs
bakgrund, utveckling och användning.

2.1. Bakgrunden till iNTERNET
iNTERNET har sitt ursprung i ett projekt vid namn ARPA-Net vilket står för Advanced Research Projects Agency NET-work som utvecklades vid det amerikanska försvarsdepartementet 1969. Orsaken till projektet var USA:s förberedelser inför ett eventuellt kärnvapenkrig. Man ville ha en kommunikationslänk som skulle fungera även om stora städer hade bombats bort. Detta kommunikationsnätverk spred sig sedan till universitet och andra forskningscentra under namnet iNTERNET, vilket står för iNTERconnected computer NETworks. Genom att knyta ihop databaser på olika institutioner fick forskare och så småningom också studenter ett utomordentligt verktyg för informationshämtning. Följaktligen tog studenterna med sig kunskapen om iNTERNET ut i arbetslivet varvid den kommersiella användningen av iNTERNET startade. iNTERNET blev intressant inte enbart som medel för att hämta vetenskaplig information, utan även för att sprida reklam, företagsinformation och andra kommersiella budskap. iNTERNET växte snabbt till ett världsomspännande kommunikationssystem och växer fortfarande [Rindforth, 1997].

2.2. Utvecklingen av iNTERNET
Utvecklingen av iNTERNET går oerhört snabbt och det är därför svårt att förutse vad som komma skall. Det går dock att urskilja vissa drag: konvergens, integrering och universalitet. Med konvergens menas att olika teknikområden såsom telekommunikationsteknik, datorteknik, telefoni, television med mera kommer att smälta samman. integrering betyder att olika media kan hanteras parallellt i nät, växlar och accesspunkter medan universalitet innebär att olika tjänster och nät kan erbjudas och nås överallt i världen. Debatten om iNTERNET och dess utveckling har främst pågått i USA och utifrån den har man dragit vissa slutsatser: iNTERNET har kommit för att stanna och det är omöjligt för enskilda, företag eller stater att kontrollera. Nätet utgör en marknad och håller i snabb takt på att kommersialiseras. Dess utveckling styrs av en ökande efterfrågan som främst tillgodoses av den amerikanska högteknologi- och massmedieindustrin. Tekniska ofullkomligheter och säkerhetsfrågor åtgärdas och förbättras fortlöpande genom frivilliga överenskommelser och anpassningar. Globala, sociala och kulturella skillnader överbryggs genom iNTERNETs ökade kvalitet och tillgänglighet. i sista hand är det användarna som bestämmer iNTERNETs gränser [Thelin med flera, 1998].

2.3. Användningen av iNTERNET
iT, informationsteknologi har idag blivit synonymt med kommunikation mellan datorer. Den vanligaste formen av iT-användning är dock det vanliga telefonsamtalet. En av de mest uppblåsta eller "hypade" företeelsen inom iT-världen har sedan några år varit iNTERNET [Rindforth, 1997].

iNTERNET är ett internationellt nätverk av nätverk som består av datorer. Tekniskt baseras dessa nätverk på protokollet TCP / iP [Transmission Control Protocol / iNTERNET Protocol], vilket definierar hur datorerna kommunicerar över nätet. iNTERNET ger tillgång till ett mycket stort antal tjänster varav e-post, World Wide Web, WWW och nyhetsbrev hör till de vanligaste. Användarantalet är förmodligen över 100 miljoner personer men siffran är osäker dels på grund av att den ständigt ökar och dels på grund av att det är osäkert hur många som är anslutna till varje server [Rindforth, 1997].

Ökningen av persondatorer är enligt Hadenius et Weibull förutsättningen för att iNTERNET skulle få den spridning det har idag. iNTERNETs utveckling har gått oerhört snabbt vilket kan belysas med det faktum att år 1994 togs iNTERNET inte ens upp som medium i Nordicom – Sveriges Mediebarometern och år 1995 beräknades det redan finnas 20 miljoner användare. Två år senare hade antalet stigit till över 150 miljoner [Hadenius et Weibull, 1999]. Till skillnad från de traditionella massmedierna såsom tidningar, radio och TV är iNTERNET interaktivt, asynkront och mindre massmedielikt. [Williams, 1992] iNTERNETs fördelar och nackdelar är enligt Kotler nedanstående [Kotler, 1995]:

iNTERNETs fördelar: Snabb producering, Snabb spridning, Högt
engagemang, Kombinerade sinnen, Låg kostnad

iNTERNETs nackdelar: Hög konkurrens, Lätt att avsluta

Figur 1. iNTERNETs för- och nackdelar [Kotler, 1995]

Ett högt engagemang fås genom en hög interaktivitetsgrad och med kombinerade sinnen menas att användaren har möjlighet att utnyttja fler sinnen än vid annan massmedieanvändning. Kotler menar även att en av iNTERNETs nackdelar är att användningen går lätt att avbryta genom att bara klicka på en ikon som kan koppla ner webbläsarprogrammet.

Massmedier utmärks först och främst av att de är indirekta och överförda via ett tekniskt medium som skiljer sändaren från mottagaren. För det andra är de enkelriktade vilket ger användaren liten möjlighet till feedback. För det tredje är de opersonliga och når en masspublik. Det fjärde kriteriet är att de är samtidiga, det vill säga att de låter mottagaren ta emot ungefär samma innehåll vid ungefär samma tidpunkt [Hadenius et Weibull, 1999]. Alla utom enkelriktningen kan sägas vara utmärkande även för iNTERNET som därför bör kategoriseras som ett massmedium.

Ur ett användarperspektiv innebär WWW otroliga möjligheter att sprida och ta emot information i många former: text, ljud, stillbilder och rörliga. Den programvara som behövs för att utföra operationerna finns tillgänglig på nätet och ofta är den kostnadsfri för användaren. Användning och antal uppkopplingar ökar stadigt trots att användarna i Sverige fortfarande domineras av unga och välutbildade [Thelin med flera, 1998]. Storleken på nätet gör det omöjligt att klassificera och kategorisera innehållet och den sociala interaktion och det informationsutbyte som sker på nätet är mycket mångskiftande [ibid.]. De mest utnyttjade funktionerna på iNTERNET är elektronisk post och informationssökning. iNTERNETs stora spridning medför att man kan nå mottagare nästan överallt i världen. iNTERNET kan precis som persondatorn, telefaxen eller telefonen fungera som ett ypperligt kommunikationsredskap i det dagliga livet [Statskontoret, 1995].

2.4. iNTERNETs funktioner
iNTERNET består av fem olika huvudfunktioner enligt nedan:

Elektronisk post som är den vanligast förekommande användningen av iNTERNET där alla anslutna får eller enkelt kan skaffa en adress som består av ett användarnamn, @ -tecken som betyder "på", domännamn och landsnamn såsom "se".

Filöverföring med hjälp av standarden FTP, File Transfer Protocol. i ett stort antal filarkiv på iNTERNET finns bland annat bilder och program. Vid upp- och nedladdning av filer till en hemsida används ofta också ett FTP-program.

World Wide Web är den mest kända delen av iNTERNET. Med hjälp av webbläsare som Explorer och Netscape omtolkas HTML-koden, som hemsidor i grunden är skrivna i, till att synas som ett grafiskt användargränssnitt.

Diskussions- och nyhetsgrupper innehåller till exempel det världsomspännande Usenet News vilket skiljer sig från vanliga e-postlistor genom att läsaren själv måste göra ett aktivt val och välja från en anslagstavla vilka meddelanden denne vill läsa.

Chat eller chatt innebär kommunikation i realtid vilket betyder att man direkt kan kommunicera med de som är uppkopplade mot samma server eller genom samma program.

[Telia, NÄRA, 1998]

2.5. iNTERNET och samhället
Trots att människor idag har större kapacitet att kommunicera över tid och rum med hjälp av de nya teknologierna så känner de sig paradoxalt nog allt mer isolerade och söker konstant efter nya vägar till att förstå och uppleva meningsfull gemenskap. Dagens sociala förhållanden är karakteriserade som kaotiska, narcissistiska och har lett till en moraliskt degenerering [Holmes, 1997].

Enligt Kevin Robins [i Hemer et Nilsson, 1998] existerar en stark tro på det översinnliga, en tro att tekniken äntligen skall befria människan från en ofullkomlig värld fylld av begränsningar och besvikelser. Nätet ses som en plats där människan skall kunna återfinna gemenskapens innebörd och erfarenhet. Howard Rheingold [i Hemer et Nilsson, 1998] är av den mening att nätet kommer att kunna återuppliva den offentliga sfären. Robins är dock kritisk till visionen om den elektroniska gemenskapen som det goda samhället. Han hävdar att förespråkarna för den virtuella tekniska revolutionen tenderar att uttrycka sig som om det fanns en ny, alternativ verklighet. De menar att människan kan lämna sin nuvarande värld för att i stället ta del av en bättre värld. Robins påpekar att vår tids sociala och politiska problem inte verkar ha någon som helst anknytning till det virtuella rummet, de tycks utspela sig i en annan värld. Han påstår således att det nu är dags för den verkliga världen att bryta sig in i den virtuella. Cyberrummet anses vara en zon av obegränsad frihet; en atmosfär utan några som helst barriärer [ibid.]. Robins argumenterar för att man måste knyta diskurser om cyberrummet och den egna identiteten till mer omfattande debatter om identitet och identitetskriser i den verkliga världen. i dagens värld är människan alltmer utsatt för upplevelser av minskad verklighetsanknytning och minskad lokal förankring. Likväl fortsätter hon att leva på en viss plats. Robins tror att det är signifikant att förstå att människan svävar mellan dessa tillstånd. Den virtuella världen är inte någon sorts lösning på världens problem därför måste vi avmytologisera den virtuella kulturen för att följaktligen kunna uppskatta dess viktiga konsekvenser för vår tillvaro [Hemer et Nilsson, 1998].

Forskare som Eriksen [I Hemer et Nilsson, 1998] hävdar att vi idag har ett överskott av information. Den största bristvaran på nätet är inte information utan andra människors uppmärksamhet. Forskning visar att användningen av WWW inte gör människor mer lika, utan snarare att olikheterna ökar speciellt då det gäller kunskaper och intressen. Människors möjligheter att göra allt mer specialiserade sökningar på nätet ökar hela tiden och alltfler människor använder nätet varje dag. WWW är icke-hierarkiskt organiserat och har inga prioriteringar gällande information vilket leder till allt större variation i kunskaper och intressen hos användarna. Nätet kan sägas vara demokratiskt på det individuella planet men det är tvivelaktigt att det bidrar till utvecklingen av något som liknar ett samhälle i betydelsen av gemenskap [ibid.].

2.6. information overload
"
it is not that people are paralysed by too much information, though they can be, but there is always the conviction that just around the corner, with some new technology, we will finally be able to master this world of information and truly know what we want to. An abstract hunger for a virtually infinite amount of information is created and that can never be satisfied." [Jordan, 1999:128]

Med överbelastning av information menas att ha tillgång till för mycket information vilket kan göra användningen av informationen omöjlig. Detta kan ske på två sätt: antingen kan det finnas alldeles för mycket information att absorbera eller så kan informationen vara så dåligt organiserad att det inte är möjligt att finna den speciella del av information man söker.

iNTERNET är ett typiskt exempel på det tidigare nämnda problemet. På nätet finns det för mycket information för att den skall vara användbar. En persons förmåga att förstå kan försämras av för mycket information när det inte längre går inte att urskilja det viktiga från det oviktiga. Ett annat problem är hur informationen på nätet är organiserad. Det finns flera sökmotorer på nätet som hela tiden ökar i antal och vars uppgift är att hjälpa en att finna den information man söker. Dessa sökmotorer kan dock inte, även om man kopplade ihop dem alla, klara av den ofantliga mängd information som finns i cyberrymden [Jordan, 1999]. Överbelastningen av information är mycket utbredd och resulterar i nya epidemier av stress och arbetsskador och skadar även demokratin [Shenk, 1997 i Jordan, 1999]. Han menar att samhället har under de senaste 50 åren gått från att sakna information till att bli övermannat av det, vilket har orsakat hälsoproblem såsom förhöjt hjärt- och blodtryck och sämre syn. [ibid.].

Överflödet av information har även försvagat konsumenterna eftersom de blir förvillade av den stora mängd information som finns på nätet. Deras oförmåga att hantera informationen leder till frustration [Shenk, 1997 i Jordan, 1999]. Andra forskare har dock kommit fram till att överbelastningen av information är lägre hos personer som är välbekanta med den teknologi de använder. Personer som var uppkopplade mer än 100 timmar / vecka var i mindre utsträckning överbelastade med information [Hiltz et Turroff, 1985 i Jordan,1999].

Tillgång till information är ett viktigt politiskt problem. Med tillgång menas huvudsakligen ökad tillgång för dem som inte redan har möjligheten att vara uppkopplade. Detta betyder att ett större antal människor befinner sig i en interaktiv omgivning och att mer information som cirkulerar i cyberrymden; fler människor använder Usenet, fler skickar e-post och fler skapar information vilket leder till överbelastning. Då antalet iNTERNET-användare konstant ökar borde detta förr eller senare resultera i en informations-katastrof. Vad som hindrar detta från att inträffa är den ökade styrningen av information med hjälp av teknologiska verktyg. Som exempel kan ges e-postanvändningen som till en början är mycket attraktiv för användaren men som efter en tid blir allt mer som en börda för användaren då alltfler e-postbrev fyller brevlådan. För att minska denna börda behövs således ett tekniskt verktyg som till exempel datorprogrammet Maxim, vilket är ett program som lär sig att prioritera, radera, sortera och spara e-post. Teknologiska lösningar på överbelastning av information är mycket vanliga men kan även de innebära vissa problem. Verktygen i sig kan exempelvis åstadkomma informationsproblem eftersom de måste installeras och användas på rätt sätt. Verktygen gör nästan alltid också mer information tillgänglig för användaren vilket tenderar att
skapa ett annat problem då det gäller överbelastning av information [Jordan, 1999].


3. Medier och kommunikation
i detta kapitel presenteras några kommunikations-
teorier som belyser användningen, olika funktioner
medier kan ha samt diffusionsteorin.

3.1. Kommunikationens funktioner
Thunberg har tillskrivit kommunikation olika funktioner:

Den expressiva funktionen
Med hjälp av den expressiva funktionen av kommunikation kan individer uttrycka sig effektivt och skapa sig en identitet.

Den sociala funktionen
Den sociala funktionen innebär att individer kan genom att kommunicera tillsammans dela information och därmed öka sin kunskap.

Den kontrollaktiverande funktionen
Kommunikationens kontrollaktiverande funktion innebär kommunikation som leder till gemensamma handlingar. Denna kommunikation strävar till att förändra omgivningen och förbättra situationen för individer och deras grupper.

Ovanstående funktioner är relaterade till varandra och genom att använda kommunikation för att uppfylla en funktion underlättar en individ eller en grupp användningen av kommunikation för att uppfylla även andra funktioner [Windahl et Signitzer with Olson, 1992]. iNTERNET kan kopplas till alla dessa funktioner men
olika användare ser naturligtvis till olika funktioner som de viktigaste för just dem.

3.2. Kommunikationsmodeller
Hur olika typer av medier fungerar, hur olika budskap uppfattats och hur mottagarna påverkas har studerats under så gott som hela förra århundradet. Man kan skilja på i huvudsak två inriktningar på forskningen: effektskolan med sina effektmodeller och sin injektionsnålsmodell och tvåstegshypotesen som anser att medierna inte har någon direkt effekt på användaren. De äldre effektmodellerna hävdade att massmedierna spelar en stor roll och kan påverka människors attityder, åsikter och handlingar. Fokus fanns hos sändaren och innehållet. Mottagarna som påverkades från de direkt verkande medierna enligt en injektionsnålsmetafor ansågs mycket passiva. Denna omedelbara Stimulus –> Respons ändrades med en ny mediestruktur och fler konkurrerande medier [Hadenius et Weibull, 1999].

Uses et Gratificationsteorin har ett socialpsykologiskt perspektiv och inriktar sig på att undersöka individers sätt att använda medierna. Mottagaren ses som mer aktiv i val och användning [Bryant et Zillman, 1994]. Dessa modeller fokuserar på vad människan gör med mediet snarare än vad mediet gör med människan [Windahl et Signitzer with Olson, 1992]. På senare tid har andra modeller utvecklats som binder samman de olika modellerna. Användarmodellen har kritiserats för att inte ta upp den kulturella kontexten och enbart koncentrera sig på den enskilde individens bakgrund. Detta har gjort att man försökt vidga modellen till att innefatta det omgivande sociala rummet till exempel organisation, familj eller ekonomisk situation [Hadenius et Weibull, 1999].

Konsekvenser kan beskrivas som resultatet av användningen av ett medieinnehåll. Detta har mindre att göra med själva innehållet än själva handlandet. [Windahl, 1992]. Windahl har undersökt relationen mellan användandet och effekten och skiljer på vad medieanvändningen kan ha för olika typer av resultat. De traditionella "effekterna" ses oftast höra ihop med innehållet, men det poängteras att även vissa former av konsekvenser orsakas av själva användandet oberoende av dess innehåll. Användandet är här beskrivet i termer som hur stor användningen är och vilken typ av information som används och vilken relation som finns mellan mottagaren och innehållet, det vill säga identifikation samt om hur innehållet är använt i första eller andra hand [Windahl, 1982]. Vi har utgått från användnings och konsekvensmodellen då vi i vår uppsats vill undersöka vilka eventuella konsekvenser iNTERNETanvändningen har för professionella användare och deras livsstil.

Figur 2. Två möjliga relationer mellan medieinnehåll , medieanvändning och resultat
[Windahl, 1982]

3.3. Masskommunikationsprocessen
Vi vill i vår uppsats koncentrera oss på användarna av ett massmedium, det vill säga professionella användare av iNTERNET. Vi vill för att förtydliga deras roll som mottagare i en kommunikationsprocess applicera den tyske masskommunikationsforskaren Gerhard Maletzkes modell från 1963 på iNTERNET. Detta schema kan ses som en modell över vad som påverkar meddelandet [A], massmediet [M] och mottagaren [R] eller som ett schema över vad som kan studeras i masskommunikationsprocessen. Vi har valt att ta upp den del av modellen som behandlar mottagarsfären då detta är mest relevant för vår användarstudie.

Maletzke utgår från tre element i sitt schema:
· Meddelande, A
· Ett eller flera massmedier, M
· Mottagare, R

Meddelandet går via massmediet, i vårt fall iNTERNET, till mottagarna. Mottagaren kan välja ett specifikt utbud av många massmediesignaler. Exempelvis väljer han att gå in på DN:s hemsida och läsa korta notiser i stället för att slå på TV:n och se på nyheterna. Mottagaren väljer således en del medan han låter det andra i utbudet vara. Han väljer till exempel att läsa enbart inrikesnyheterna medan han struntar i utrikesnyheterna. Den signal, det meddelande som träffar mottagaren upplevs på något sätt och kan få vissa verkningar. Olika massmedier har olika tekniska karaktäristika och mottagaren står därmed under ett visst tryck från medierna att förhålla sig på ett visst sätt. iNTERNET kräver exempelvis att mottagaren har tillgång till en dator som är uppkopplad till nätet. iNTERNET är även en kommersiell mediekanal och mottagaren utsätts således för mycket reklam när denne surfar på nätet och på så sätt tvingas användaren att förhålla sig till reklamen.

Mottagaren har också en viss bild av olika medier och enligt Maletzke kan denna bild påverka mottagaren i sin uppfattning av kommunikationen. På iNTERNET kan nästan vem som helst lägga ut information vilket kan innebära att informationen inte alltid behöver vara tillförlitlig. Denna vetskap kan påverka mottagaren så att han inte litar på informationen han finner på nätet och kanske inte uppfattar informationen som lika seriös som han hade gjort om han till exempel funnit den i en dagstidning [Windahl, 1993].

Det har forskats mycket om hur meddelanden från en sändare med hög trovärdighet mottas i jämförelse med meddelanden från en källa med låg trovärdighet. Mottagarens bild av mediet är därför väsentlig för hur han uppfattar informationen. Studier har visat att även kommunikatörens bild av den han tror eller vet sig kommunicera med är avgörande för hur han utformar sitt meddelande. Det är viktigt att komma i håg att varken kommunikatörens bild av mottagaren eller vice versa behöver vara korrekt, det vill säga att man kan ha en felaktiga uppfattning om meddelandets innebörd [Windahl, 1993].

Modern informationsteknologi erbjuder oss varierande former av information som saknar en definierbar, enkel och klart avgränsad sändare eller källa. Exempelvis information från olika databaser, kollektiva "klipp och klistra in texter" som vi hittar på nätet, syntetiska ansikten och röster. Vi har fortfarande en mycket begränsad erfarenhet då det gäller hanteringen av sådana virtuella agenter och upplevelsen vi får är därför problematisk. Datorgenererade bilder tenderar att ge missvisande signaler gällande hur mycket arbete och engagemang som lagts ner på bilden samt intentionen och syftet med bilden. Allt oftare är handlingar utförda i ett kommunikativt syfte, ibland med intentionen att lura mottagaren och ibland inte. Modern informationsteknologi gör handlingar lättare, mer lättsamma och de representerar både mindre ansträngning och engagemang. [Janlert, 1997].

Malezteke hävdar att det finns fyra olika faktorer
som påverkar mottagaren i kommunikationsprocessen:

· Mottagarens bild av sig själv
Hur mottagaren uppfattar sig själv påverkar hennes sätt att uppfatta olika budskap i massmediet. Till exempel om hon ser sig själv som feminist kan hon reagera negativt över antalet pornografiska webbsidor som finns på nätet.

· Mottagarens personlighetsstruktur
En person med en stark självkänsla är svårare att övertyga med ett budskap i massmedia än en person med svag självkänsla.

· Mottagarens medlemskap i publiken
En mottagare beter sig annorlunda i en face-to-face kommunikationssituation
än då hon utsätts för budskap som är riktade till en masspublik.

· Mottagarens sociala omgivning
Då det gäller sändare såväl som mottagare så spelar omgivande grupper
och individer en stor roll.

Figur 3. Masskommunikationspsykologisk modell, [Maletzke, Hamburg, 1963]

Maletzke har även utformat en motsvarande modell för sändaren. Sändaren, det vill säga kommunikatören, väljer ut ett visst stoff som han sedan utformar på ett visst sätt vilket resulterar i ett visst meddelande. Olika faktorer påverkar också kommunikatören och dessa är avgörande för hur han beter sig. iNTERNET utgör flera odefinierbara kommunikatörer som alla kommunicerar sina egna meddelanden inom massmediet. Man kan se iNTERNET som ett enda flöde av olika budskap. Här inriktar vi oss dock på mottagarna det vill säga professionella användare av iNTERNET och fördjupar oss därmed inte i den del av Maltzkes schema som behandlar sändaren.

i Maletzkes schema behandlas även feedbackmekanismen vilken utgör de svar som kommer från mottagaren till kommunikatören. Denna feedback tenderar ofta att vara liten då det gäller massmedia [Windahl, 1993]. Då det gäller iNTERNET är möjligheten till feedback förhållandevis stor då det exempelvis gäller att ge synpunkter via e-post. Frågan är huruvida man erhåller svar på sina e-postmeddelande eftersom konkurrensen om uppmärksamheten även i den egna e-postbrevlådan är stor.

3.4. Diffusionsteorin
"Diffusion är en process genom vilken en innovation är kommunicerad genom olika kanaler och över en viss tidsperiod bland medlemmar i ett socialt system."
[Rogers, 1995:]

Diffusion är en speciell typ av kommunikation eftersom budskapsinnehållet beskriver nya idéer. Huvudelementet i diffusionen är en innovation vilken är kommunicerad genom vissa kanaler. i vårt fall är innovationen iNTERNET. En innovation är en idé, handling eller ett objekt som upplevs som nytt av en individ [ibid.].

Till vilken grad innovationen tas upp bland medlemmarna i ett socialt system beror enligt Rogers på innovationens karaktär. En avgörande faktor är den relativa fördelen med innovationen. Detta kan exempelvis innebära ekonomi eller status. iNTERNETanvändning kan sägas ha hög status på grund av att teknologin ännu är relativt ny. iNTERNET blir dock allt vanligare och allt fler människor får tillgång till det varvid dess statusvärde blir lägre. En annan faktor är innovationens kompatibilitet. Det önskade beteendet måste gå i linje med de värden och föreställningar som redan finns i det sociala systemet. Att använda iNTERNET är accepterat i dagens samhälle och olika företag, organisationer och myndigheter uppmanar oss att använda nätet.

Komplexitet är en annan faktor som kan påverka innovationens slagkraft. innebär det önskade beteendet att man måste ändra sin livsstil eller gäller det enbart en detaljfråga? Att interagera med en dator i stället för med andra människor innebär en relativt stor förändring och individer måste vänjas vid att använda datorn och iNTERNET som ett medel att kommunicera med.

Testmöjligheterna av innovationen påverkar också diffusionsprocessen. iNTERNET finns idag tillgängligt på många ställen så på iNTERNETcaféer, i datorbutiker, på bibliotek, i skolor och på universitet. Således är testmöjligheterna många. Även innovationens observerbarhet är av betydelse för hur snabbt diffusionsprocessen sker. Ju högre observerbarhet, desto snabbare sker processen. Huruvida en individ har iNTERNET hemma eller inte är inte synligt för andra och därmed är innovationens observerbarhet låg [Rogers, 1995].

Man kan dela in medlemmar i ett socialt system i olika kategorier utifrån deras uppfinningsrikedom och hur de mottar en innovation. innovatörer [2,5%] är personer som vågar ta risker och de är de första som tar till sig nya idéer och produkter i ett socialt samhälle. Studier visar att innovatörer ofta har mer positiva attityder till nya idéer och att det är dessa som startar det nya beteendet och även sprider det vidare. De exponerar sig i stor utsträckning för olika massmedier och har vidsträckta interpersonella nätverk, ofta utanför kommunens gränser. En innovatör måste kunna förstå tämligen abstrakt information om innovationen och även kunna tillämpa den nya informationen på sin egen situation [Rogers, 1995].

Tidiga användare [13,5%] är ofta fast boende på orten än kosmopoliter. De är respekterade personer och fungerar ofta som opinionsledare i ett socialt system. Det är till dem potentiella mottagare vänder sig för att få information om innovationen. De flesta människor värderar en innovation genom att lyssna på andra människor i deras omgivning som redan har anammat det nya beteendet och deras subjektiva åsikter. Dessa människor tenderar att fungera som förebilder vars innovationsbeteende imiteras av andra i det sociala systemet.

Den tidiga majoriteten [34%] upptar en innovation en aning tidigare än vad genomsnittsnittsindividen i ett socialt system gör. De är sällan ledare utan tenderar att följa andras beteende. Denna kategori väntar en aning längre än de tidigare kategorierna med att fatta sitt beslut angående innovationen eftersom de vill försäkra sig om att inget annat alternativ är mer gynnsamt.

Den sena majoriteten [34%] är skeptiska personer som väntar med att uppta en innovation tills majoriteten av deras sociala system redan gjort det. Beslutet att börja använda innovationen kan ske som en följd av ökad social press eller för att det är en ekonomisk nödvändighet.

Eftersläntrarna [16%] är misstänksamma och är även de sista att uppta en ny ide. När denna kategori tar till sig innovationen har den redan använts en längre tid och kanhända redan blivit ersatt av någon annan nyare innovation. Dessa personer är ofta konservativa och håller hårt fast vid det sociala systemets traditioner. Likt den föregående kategorin har dessa ofta knappa ekonomiska resurser [Windahl et Signitzer with Olson, 1992].

3.5. innovationsbeslutsprocessen
innovatörer har en kortare innovationsbeslutsperiod än eftersläntrarna vilket beror på att de är mer positivt inställda till nya idéer och att de inte motsätter sig förändring. innovatörer utnyttjar även mer tekniskt korrekta källor och kanaler om innovationer som exempelvis direkt kontakt med forskare. De har även ett större förtroende för dessa källor än den genomsnittlige individen. innovatörer kan sägas ha en mental förmåga som bidrar till att de har lättare för att handskas med osäkerhet [Rogers, 1987 ur Windahl et Signitzer with Olson, 1992].

innovationsbeslutsprocessen är uppdelad i olika stadier, vilka alla har egen karaktäristika beroende på vilka medier och kanaler som är involverade. Dessa stadier är: kunskaps-, övertygande-, besluts-, genomförande- och bekräftelsestadiet.

· På kunskapsstadiet får individen kunskap om innovationen. Hon kan både aktivt och passivt få denna kunskap genom att antingen vända sig till massmedia eller till opinionsledare eller så kan hon stöta på det av en slump. På detta stadium är massmediekanaler viktiga för att sprida information om innovationen.

· På övertygandestadiet skapar individen en åsikt, antingen en positiv eller negativ om innovationen. På detta stadium är interpersonella kanaler av större vikt än vad de var på kunskapsstadiet.

· Beslutsstadiet utgör två alternativ för individen, antingen kan hon acceptera innovationen eller så kan hon stöta bort den. Det är lättare för potentiella användare att fatta beslutet ifall det finns människor som redan har upptagit innovationen, och som de kan identifiera sig med, runt omkring dem. Dessa människor tenderar att fungera som förebilder för de potentiella användarna.

· På genomförandestadiet börjar individen använda innovationen. Vid denna tidpunkt måste användarna veta varifrån de kan få tag i innovationen och hur den skall användas.

· På bekräftelsestadiet behöver individen uppmuntran till fortsatt användning av innovationen. Det är allmänt känt inom socialpsykologisk teori att individer ofta söker bekräftande information efter att de fattat ett beslut [Schenk, 1987 i Windahl et Signitzer with Olson, 1992]. Om individen får negativ information om innovationen från andra källor leder detta till frustration och individen upphäver slutligen att använda innovationen [ibid.].

4.identitet och iNTERNET
i detta kapitel redogörs för begreppen
livsstil, MUD och anonymitet.

4.1. Begreppet livsstil
Med livsstil menar man nästan alltid empiriskt identifierade mönster av attityder och / eller handlingar. En individs värderingar är av stor vikt och dessa formar en fundamental komponent av individens identitet. identiteten är avgörande för vilken livsstil individen utvecklar. Man kan skilja mellan tre samordnade men olika nivåer på vilka det är möjligt att studera olika aspekter av livsstil. Dessa är den strukturella, positionella och individuella nivån [Rosengren, 1994].

På den strukturella nivån kan man studera likheter och olikheter mellan olika länder, samhällen och kulturer. Man kan även studera olikheter som uppstår och utvecklas över en viss tid inom ett och samma samhälle. Gestaltningar som skildrar olikheter i samhälleliga strukturer är så kallade livsformer.

Den positionella nivån skildrar i sin tur likheter och olikheter i levnadssättet hos större grupper och klasser. Dessa gestaltningar bestäms av vilken position individen innehar i en bestämd social struktur och kan kallas olika sätt att leva.

På den individuella nivån försöker man förstå likheter och olikheter i sätten på vilka individer uppfattar verkligheten och lever sina liv. Nivån beskriver också hur individer utvecklar och utrycker sin personlighet och identitet och hur de förhåller sig till andra individer. i vår uppsats är det på denna nivå vi befinner oss på då vi refererar till begreppet livsstil. Vi är intresserade av att analysera hur iNTERNET eventuellt kan ha inverkan på användarens livsstil och således menar vi på den individuella nivån [Rosengren, 1994].

Livsstilar är uttryck för individers strävan att skapa sin egen specifika personlighet samt kulturella och samhälleliga identiteter inom samhällets ramar. Livsstilar som utvecklas i ett samhälle utgör en aspekt av det samhällets kultur. Sålunda är värderingar ett mycket viktigt koncept då det gäller identitet och livsstil. Värderingar är den mest väsentliga komponent av livsstil och man kan säga att en individs livsstil är ett uttryck för hans eller hennes värderingar och normer som är relaterade till dessa värderingar. Miegel anser att konceptet för livsstil har förändrats till följd av samhälleliga och kulturella förändringar. i dagens samhälle har livsstil blivit mindre förknippat med individens sociala position och i stället har individuellt bestämda förhållanden blivit mer intressanta för forskare av ämnet [Rosengren, 1994].

identitet spelar en avsevärd roll i virtuella samhällen. Konceptet identitet består av tre komponenter: personlig, social och kulturell identitet. Dessa är olika aspekter av ett och samma fenomen, det vill säga den totala identiteten av en individ. [Rosengren, 1994].

Genom den personliga identiteten utvecklar individen kapaciteten att leva och tänka självständigt. Den personliga identiteten består av erfarenheter, tankar, drömmar och önskningar som tolkas och förstås av individen i relation till andra erfarenheter och tankar. Personlig identitet handlar om individen och denna aspekt av identitet resulterar i individens personlighet [Rosengren, 1994].

Genom sin sociala identitet kan individen bli medlem i olika grupper, lära sig de roller som han / hon förväntas spela. Den sociala aspekten av identitet fungerar genom att integrera individen i olika sociala sammanhang. Dess funktion är också att definiera individens position i samhället, relationer till andra individer som innehar samma position och även relationerna till individer som har andra sociala positioner [Rosengren, 1994].

Den kulturella identiteten gör det möjligt för individen att inte bara uttrycka sin unika personlighet inom gruppen, utan tillåter också denne att uttrycka sitt medlemskap i den egna gruppen gentemot andra grupper. Den kulturella identiteten är formad och utvecklad genom livsstilsutvecklingsprocessen. Den kulturella identiteten har en dubbel funktion, dels är den förknippad med personlig identitet, och dels med social identitet. individen använder sina värderingar, attityder och handlingar till att upprätthålla och utveckla sin personliga identitet men också för att urskilja sig själv eller förhålla sig till andra individer [Rosengren, 1994].

i kommunikation som främst är en handling är det nödvändigt att veta identiteten på dem man kommunicerar med för att kunna förstå och värdera interaktionen. identiteten i virtuella världar är dock tvetydig och många av de antydningar gällande personlighet och social roll som vi är vana vid i den fysiska världen saknas i den virtuella. i den fysiska världen lyder normen: en kropp, en identitet. Den virtuella är annorlunda eftersom den består av information snarare än materia. informationen sprids och blandas utan att det finns någon lag på hur den ska konserveras. Trots att antydningar i den virtuella världen inte är ofta förekommande så existerar de. Människor anpassar sig till nyanserna i e-post-adresser och olika signaturstilar. Nya fraser uppstår som markerar medlemskap i en viss subkultur och virtuella rykten fastställs och ifrågasätts. identiteten spelar en viktig roll i olika sammanhang genom att till exempelvis motivera människor att aktivt delta i nyhetsgruppsdiskussioner. Människor som söker information på nätet har ofta ett problem som de vill hitta en lösning på [Smith et Kollock, 1999].

iNTERNET var en gång enbart tillgängligt för militärer och tekniska forskare men nu är det tillgängligt för vem som helst som kan köpa eller låna ett abonnemang på en kommersiell online-service. Enligt Turkle har det skett stora förändringar i sättet på vilket vi skapar och upplever mänsklig identitet. På iNTERNET kolliderar våra nya konfrontationer med teknologi med vår känsla av mänsklig identitet. Datorn är å ena sidan ett verktyg, den hjälper oss att exempelvis hålla reda på våra bankkonton och att kommunicera med andra, å andra sidan erbjuder den även nya tankemodeller och ett nytt medium på vilket vi kan projicera våra idéer och fantasier. Enligt Turkle håller vi för tillfället på att lära oss att leva i virtuella världar [Turkle, 1995].

Med virtuell verklighet avses ofta en simulerad eller tänkt abstraktion som förmedlas via datorn och dess skärm. Eftersom den är en medierad konstruktion kan den tänkas ha konsekvenser för hur vi ser på vår omvärld, våra medmänniskor och oss själva [Casti, 1997]. Termen cyberspace som används för att beskriva virtuella världar härstammar från Science Fictionromanen Neuromancer av William Gibson [1984] men idag är cyberrymden en del av de vardagliga rutinerna för många människor. När människor läser sin elektroniska post eller sänder post till en elektronisk anslagstavla eller bokar en resa över nätet befinner de sig i cyberrymden. Där kan de enligt Turkle konversera, utbyta idéer och anta personligheter som de själva skapat.

"The character [alias] is an escape from the professional world i live in. The time i spent as him is fun and allows the creative joy to develop again, that i've lost from time to time… he is part of me, but a part locked away from work" [Oravec, 1996:253].

iNTERNET har bidragit till tänkandet om att identiteten har en mångskiftande karaktär. På nätet har människor möjlighet att bygga ett eget jag genom att gå igenom många olika jag. Enligt Turkle upplevs identiteten av många som en uppsättning roller som kan blandas och anpassas till varandra och vars olika krav måste förhandlas. iNTERNET har således blivit ett viktigt laboratorium för experimenterande av konstruktioner och rekonstruktioner av jaget [Turkle, 1995].

4.2. MUD
Det är framförallt i datorprogram som MUD, vilket står för
Multi User Domains eller Multi User Dungeons, som skapandet av flera och nya identiteter kan ske. MUDs härstammar från fantasy-rollspelet Dungeons and Dragons som svepte över skolor i slutet av 1970-talet och början på 1980-talet. MUD placerar användaren i virtuella utrymmen där denne kan navigera och samtala och skapa karaktärer. i MUD är kroppen representerad endast av den beskrivning man tillger den. Således ger anonymiteten i MUDs människor chansen att uttrycka multipla och ofta outforskade aspekter av det egna jaget. MUDs är dramatiska exempel på hur datorförmedlad kommunikation kan fungera som en plats där identiteter konstrueras och rekonstrueras. Även "Online chat rooms", utrymmen där människor kan mötas och chatta med varandra har liknande funktioner som MUDs. De erbjuder människor anonymitet, vilket ibland kan vara en illusion av anonymitet, och möjligheten att anta olika roller som antingen påminner om det verkliga jaget eller som är så långt från det verkliga jaget som man önskar [Turkle, 1995].

" You can be whoever you want to be. You can completely redefine yourself. You can be the opposite sex. You can be more talkative. You can be less talkative. Whatever. You can just be whoever you want, really, whoever you have the capacity to be…" [Turkle, 1995: 184].

Myers [1987 i Oravec, 1996] hävdar dock att trots att individer på en elektronisk anslagstavla byter identitet väldigt ofta så är förmågan att skapa en unik och för personen i fråga meningsfull identitet en mycket högt värderad och inte ofta förekommande vara på nätet [Myers, 1987 i Oravec, 1996].

4.3. Anonymitet
Privatliv och anonymitet är nära relaterade kulturella objekt. Anonymitet kan påstås ge en viss lindring från det massiva tryck gällande att följa vissa normer samhället utsätter individer för. Myers [1987 i Oravec, 1996] menar att anonymiteten är en del av den magi som karakteriserar datorförmedlad kommunikation och att den tillåter skapandet av tillfälligt antagna namn och åtföljande karaktärer i sammanhang av "kontrollerad anonymitet" [Oravec, 1996].
Det är ibland mycket svårt för användare av nätverksbaserade datorsystem att vara helt anonyma i sina meddelanden eftersom det är lätt för systemadministratören att spåra källan till meddelandena, vilket resulterar i en kontrollerad anonymitet. Vilken typ av anonymitet som erbjuds beror på hur systemadministratörerna väljer att styra systemet likväl som det beror på andra sociala konventioner och överenskommelser [Oravec, 1996].

Anonymitet kan vara önskvärt i vissa sammanhang som exempelvis under en AiDS-konferens, men anonymiteten har även lett till ett antal problem i datorsammanhang. Morris [1989 i Oravec, 1996] menar att anonymiteten främjar asocialt beteende på nätet och borde därför begränsas. Användningen av tillförlitliga kommunikationsmedel måste göras enklare och därmed kan man kräva en högre standard av identifiering på nätet. Det är till exempel mycket svårt att spåra och hitta en ansvarig då det gäller olika missgärningar på nätet. Det är vanligt att man associerar begreppet säkerhet med anonymitet och behovet av anonymitet i kommunikationssammanhang kan förklaras utifrån följande krav:

– vid förmedling av viktig information då det inte gäller frågor av privat karaktär

– vid sändning av känslig men nödvändig information

i vissa datorförmedlade sammanhang, som exempelvis i chattprogram och i olika diskussionsgrupper på nätet, uppstår anonyma karaktärer av varierande slag och diskursen angående anonymitet knyter dessa karaktärer till förväntningar gällande kreativitet, idéproduktionens kvalité och kvantitet samt till begrepp som ärlighet och uppriktighet [Oravec,1996].

5. Metod och urval
i detta kapitel redogörs för vårt val av metod,
vårt urval och avgränsning samt beskrivs själva
datainsamlingens förberedelse, genomförande
och metodkritik.

5.1. Metodval
Den grundläggande skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ metod är att en kvalitativ analys är mer djupgående medan den kvantitativa analysen är mer generaliserande [Patton, 1990]. För att få insikt i hur innovatörer använder sig av iNTERNET, för att beskriva deras olika attityder och föreställningar kring det och även vilken inverkan mediet eventuellt har på deras livsstil är ett kvalitativt tillvägagångssätt mest lämpligt. Vi tänker således utföra samtalsintervjuer med personer som i sin dagliga syssla i hög utsträckning använder sig av och därmed exponeras för iNTERNET. intervjuer är ett mycket bra redskap för att få reda på hur människor uppfattar sina liv och världen omkring sig.

Genom intervjun blir det möjligt för oss att se och förstå världen ur intervjupersonens synvinkel [Kvale, 1997 i Bengtsson med flera, 1998]. intervjuer kan vara strukturerade så att vissa teman behandlas under intervjuns gång vilket vi har valt att använda oss av. Vi har följaktligen utgått från en intervjuguide som behandlar de teman vi valt att koncentrera oss på och som fungerar som en mall för oss vid intervjutillfället. icke standardiserade och ostrukturerade intervjuer ger större frihet åt såväl intervjuaren som den intervjuade och kan betraktas som ett samtal mellan två eller flera personer kring ett gemensamt ämne. Vid sådana intervjuer finns inga färdiga svarsalternativ utan den intervjuade kan uttala sig fritt [Bengtsson med flera, 1998]. Vad som är värt att komma ihåg är att även de enskilda intervjuerna är socialt konstruerade och inte nödvändigtvis sanna eller äkta enbart för att de uttrycks enskilt [ibid.].

5.2. Urval och avgränsning
Vi har använt oss av strategiskt urval. Vi har valt att begränsa vårt urval till personer som kan fungera som innovatörer det vill säga frontfigurer då det gäller iNTERNETanvändningen eftersom vi tror att dessa kan vara intressanta ur den synvinkel att de använder sig av och exponerar sig för mediet i en hög utsträckning. Eftersom vi är intresserade av iNTERNETs eventuella inverkan på användarna så är det enligt vår mening mer sannolikt att dessa förändringar skulle ske hos individer som är stora konsumenter av mediet än hos 'lågkonsumenter."

Man kan tänka sig att kunskaper och information först sprids till vissa privilegierade grupper i samhället som redan har redan har relativt hög kunskap inom många områden [Nordlund, 1976]. Vårt urval är gjort utifrån följande premisser:

intervjupersonen har ett yrke som är relaterat till iNTERNET,
det vill säga arbetar med iNTERNET dagligen och / eller

– intervjupersonen har gått eller går iNTERNETrelaterad utbildning.

Våra intervjupersoner är professionella iNTERNETanvändare såsom datoringenjörer, distansarbetande, doktorander och iT-konsultelever som är mellan 25 och 42 år. Vi har inte specifikt valt att studera just denna åldersgrupp utan vad som avgjorde vårt urval var det faktum att intervjupersonerna kunde ses som professionella då det gäller användningen av iNTERNET. Detta dels för att de varit uppkopplade under en längre tid dels för att de frekvent använder sig av iNTERNET i sin dagliga syssla. Med begreppet proffs eller professionella användare avses: "yrkesmässig utövning" [Svenska Akademien, 1986:437].

intervjupersonerna kontaktades direkt på deras respektive arbetsplatser. Vi kontaktade först sekreterare på olika institutioner inom Lund Tekniska Högskola som sedan hänvisade oss till respektive avdelnings dator / iNTERNETansvariga. Att vara så pass direkta som vi var genom att direkt gå upp på olika institutioner visade sig vara framgångsrikt då vi nästan direkt fick tag på de personer vi var intresserade av att intervjua. Eftersom de var intresserade av intervjutemat fick vi oftast tid att prata med dem med det samma eller senast nästa dag.

Några av intervjupersonerna i vår undersökning kan inte räknas som innovatörer. Ungefär hälften av intervjupersonerna är endast tidiga användare. De kan dock räknas som professionella då de använder iNTERNET som huvudsakligt arbetsredskap. Ungefär hälften av de personer vi intervjuat är vad Rogers skulle kalla tidiga användare. De flesta har en teknisk bakgrund och har kommit i kontakt med mediet iNTERNET genom högskola / universitet. Genom att de redan från början haft fri tillgång till mediet har de kunnat bli flitigare användare och därmed ökat sitt redan tidigare stora intresse. Dock har de i mycket mindre utsträckning använt sig av iNTERNET hemma eller till andra saker som inte hör till deras arbetsuppgifter. De som varit uppkopplade under längre tid kan räknas till kategorin innovatörer och tenderar att använda flera kompletterande apparater såsom mobiltelefon med WAP [se bilaga 3] och elektronisk organisatör. Däremot har de låtit kommunikationskanaler såsom telefonen minska.

5.3. Förberedelser
Före den första intervjun utformade vi en preliminär intervjuguide [se bilaga 1] vilken efter testning vidareutvecklades. När ytterligare idéer under intervjuns gång dök upp kunde de plockas in i nästkommande [Holme et Solvang, 1997]. Då det inte kommit upp några nya ämnesområden har vi inte gått tillbaka till de tidigare intervjuade för att ställa samma fråga till dem.

Varje intervju varade från en halv timme till en timme och vi skrev ut samtliga intervjuer, vilka sedan utgjorde vårt arbetsmaterial för analysen. inför varje intervju gjordes ett test, för att kontrollera att bandspelaren fungerade tillfredsställande. Det upplevdes inte som om intervjupersonerna ansåg att bandspelaren var något större hinder för att prata fritt. Vid intervjuernas slut frågade vi om de hade något att tillägga och om vi fick återkomma om det skulle vara något vi behövde komplettera med. På så sätt kunde det komma fram något som de kanske tyckte att vi missat, eller som intervjupersonerna ytterligare ville belysa [Ejvegård, 1993].

5.4. Genomförande
Vi började intervjuerna med att ge intervjupersonen en kort översikt över vad intervjun i stora drag skulle handla om. Utanför själva den bandade intervjun pratades det lite kort om deras arbete; vilken funktion / arbetstitel de har.
För att få intervjupersonen att öppna sig så försäkrade vi oss före intervjun om att de ska få vara fortsatt anonyma. Genom att intervjupersonernas namn fingeras så värnas deras anonymitet [Kvale, 1997].

Alla våra intervjuer har spelats in på kassettband. Detta har gjort att vi bättre kunnat koncentrera oss på samtalet. För att lättare hitta i det bandade materialet har den ena av oss dessutom gjort samtidiga anteckningar. Att använda bandspelare gör dessutom att man kan göra mer precisa citat. Om intervjuaren använder sig av bandspelare är det lättare för denne att koncentrera sig på ämnet och dynamiken i intervjun [Kvale, 1997]. Detta innebar att vi kunde lyssna noggrannare och be intervjupersonen utveckla ytterligare om denne nämnde nya detaljer eller teman. Att ha alla intervjuer sparade innebär att vi kunnat återvända till de olika delarna i dem utan större svårigheter.

De flesta av intervjuerna har gjorts i ett avskilt rum på intervjupersonernas arbetsplats, det vill säga på deras kontor. Om det var andra personer i det rummet så skedde intervjun i någon kollegas rum. Vi bad vid varje intervjutillfälle att få prata enskilt med intervjupersonen i ett rum där vi kunde vara ostörda. Valet av miljö har stor betydelse för intervjun. Enligt Dahlgren är all kommunikation kontextuell. Kontexten är av stor vikt för vilken mening och betydelse som skapas. Följaktligen är det viktigt att välja en lämplig miljö för sin intervju. Miljön ska gärna vara lugn och ostörd, ett ställe där intervjupersonen kan känna sig trygg och avslappnad [Dahlgren, 1988 i Bengtsson med flera, 1998].

Till en början verkade det vara svårt att få tag i någon kvinnlig intervjuperson som föll inom ramen för vårt urval. Vi ville gärna intervjua någon kvinnlig innovatör eftersom vi ansåg att det kunde tillföra undersökningen något nytt genom att få ett större variationsurval. På en humanistisk institution fick vi kontakt med en kvinnlig forskare som forskat kring iNTERNET och som ställde upp på en intervju. Senare lyckades vi även via personer vi redan intervjuat få kontakt med ytterligare två kvinnliga iNTERNETanvändande intervjupersoner som uppfyllde våra urvalspremisser.

5.5. Metodkritik
Tre av våra intervjupersoner ställde enbart upp på e-postintervju varvid vi utvecklade ett separat frågeformulär med öppna svar som vi skickade till dem [se bilaga 2]. Vi märkte dock när vi fick svaren att de blev mycket mer kortfattade än de svar vi fått vid samtalsintervjuerna. Möjligtvis fann de intervjuade att de öppna svaren var krävande och hade varken tid eller ork att skriva långa och utförliga svar på dem.

Tre av de 17 intervjuerna har gjorts med personer som vi känner sedan tidigare. intervjuerna har gjorts hemma hos dem eller i våra egna hem. Vi vill motivera detta med att vi intervjuade dem i egenskap av professionella användare eftersom de både är högfrekventa användare av iNTERNET och har varit uppkopplade sedan en lång tid. Vi anser även att dessa personer innehar stor kunskap och erfarenhet då det gäller iNTERNET vilket gjorde dem lämpliga som intervjupersoner. Då vi transkriberade deras intervjuer gjorde vi så att den av oss som inte kände personen i fråga sedan tidigare fick analysera den personens svar så att analysen skulle vara mer neutral och inte påverkas av det faktum att vi kände dem. Vi märkte att i en av de första intervjuerna ställde vi några frågor som var en aning ledande då vi tog upp själva mediet innan intervjupersonen hunnit svara om sin medieanvändning och att intervjupersonen ibland verkade styra sina svar utefter vad han trodde vi var intresserade av. När vi bad en intervjuperson att beskriva sina dagliga rutiner svarade denne:

" ...Du vill få in iNTERNET på något vis".

intervjupersonen kände sig tvungen att få med iNTERNET i sina svar på grund av att han kände till vad uppsatsen skulle handla om.

6. Resultat / analys
i detta kapitel presenteras delar av det
insamlade materialet som vi sett som mest
intressant med tillhörande analyser.

Enligt Patton innebär tolkning av data att man tillskriver mening och betydelse till analysen, förklarar beskrivande mönster samt att man letar efter förhållanden och samband mellan olika beskrivande dimensioner. Vad som är av vikt för kvaliteten på analysen är att man som värderare och tolkare inte låter sina första tolkningar färga av sig på senare insamlad data. Därmed strävar vi i vår undersökning efter att inte låta senare intervjusvar bekräfta våra första idéer, utan i stället försöker vi vara uppmärksamma på att hitta alternativa förklaringar och sådana som inte stämmer överens med de tolkningar vi först gjorde [Patton, 1987]. i databearbetningen söker vi efter återkommande regelbundenheter vilka vi sedan indelar i olika kategorier. [Guba, 1978 i Patton, 1987].

6.1. Disposition av resultat och analys
Vi börjarpresentera våra resultat med ett stycke där vi delar in intervjupersonerna i olika grupper utifrån deras fritidsaktiviteter. Därefter följer intervjupersonernas attityder till iNTERNET och den anonymitet mediet erbjuder. Sedan beskriver vi deras användning av iNTERNET, e-post och övrig massmedieanvändning. Slutligen tar vi upp iNTERNETs konsekvenser och intervjupersonernas framtida föreställningar. intervjupersonerna i analysdelen står i bokstavs ordning från A – Q eftersom detta gjorde det lättare för oss att skilja på personerna då vi arbetade med transskriberingen. Personerna K, L och Q utgör de e-postintervjuer vi gjorde.

6.2. Bakgrund och fritidsaktiviteter
Samtliga intervjupersoner är relativt unga och frekventa användare av iNTERNET och har mestadels en matematisk och / eller teknisk akademisk bakgrund. Endast två personer har konstnärlig bakgrund. Vi har utifrån vårt urval här delat upp användarna i fyra olika grupperingar gällande deras fritidsaktiviteter. Tillgång till iNTERNET har nästan samtliga fått genom högskola / universitet med teknisk inriktning.

1. Dessa iNTERNETanvändare är mycket engagerade i sitt arbete och ser inte någon större skillnad mellan arbete och fritid. De arbetar redan hemma eller tar med sig sitt arbete hem.

Till denna grupp hör A; 25 år H; 38 år, K; 26 år.

A: "de går ju i varandra arbetstid, studier och fritid nästan också [...] det flyter ihop allting"

H: "som egen företagare så går det ju i ett, mitt arbete och min fritid, jag har ofta inte begrepp om det är på ledig tid eller arbetstid alltså min verksamhet e min hobby och min hobby är min verksamhet"

K: "Vad är fritidsintresse? Jobbet är också ett fritidsintresse!"

2. Denna grupp sysslar även på fritiden med produktion av hemsidor, datorbilder eller datormusik. De hör till de yngre personerna i vår undersökning och studerar ofta samtidigt som de arbetar.

Till denna grupp hör B; 26 år, L; 24 år, M; 20 år.

3. Dessa är personer som försöker avskärma sig så mycket som möjligt från arbetet på sin fritid. De har hobbyn som är relaterade till naturen, exempelvis fiske, jakt och segling. Det utmärkande för dessa personer är att de arbetar i chefsställning på sina respektive företag.

Till denna grupp hör F; 35 år, G; 35 år, i; 25 år, P; 27 år, C; 28 år

P: "fritid är det dåligt med, det är väl lite jakt och fiske och sånt där när man är ledig, på semestern."

4. Till den sista gruppen hör personer som har mer allmänna intressen som inte är förknippade med iNTERNET såsom att gå på bio, läsa böcker och umgås med folk. Dessa personer har ofta en färdig utbildning eller arbetar som doktorander.

Till denna grupp hör C; 28 år, D; 42 år, E; 34 år, J; 26 år, N; 26 år, O; 28 år, Q; 32 år.

6.3. Attityder till iNTERNET
intervjupersonerna var mycket positivt inställda till iNTERNET. Detta kan bekräfta att det främst är innovatörer vi fått kontakt med eftersom de ofta är positivt inställda till nya idéer [Se kapitel 7]. iNTERNET sågs som ett mycket effektivt kommunikationsmedel och beskrevs bland annat som:

C: "den viktigaste källan till information vi har idag".

H: " ett fantastiskt bra sökverktyg."

J: "Bra med tillgång till obegränsad information. iNTERNET är extremt användarstyrt och " det är verkligen användaren som sitter där med "the power" och kan välja precis vilken sökväg […] liksom totalt bryta mot designerns […] intentioner och allting".

P: "...oslagbart arbetsredskap […] effektivare jämfört med pappershantering"

intervjupersonerna var av den mening att iNTERNET förbättrade deras kommunikationsmöjligheter och gjorde det snabbt och enkelt för dem att få tillgång till information. Trots dessa positiva egenskaper som togs upp i intervjuerna så var man av den åsikt att myntet även hade än baksida. Vad som påpekades var att mycket information som läggs ut på nätet är otillförlitlig och att även datasäkerheten på nätet är mycket bristfällig.

C: "dålig säkerhet, möjligt att ta sig in på någon annans dator […] sprids farlig information."

H: "…farligt att gå ut med för mycket information om dig själv på nätet."

J: " informationen är väldigt oorganiserad och det finns mycket skräp som till exempel barnporr. Eftersom ingen kan kontrollera det man lägger ut på nätet och vem som skrivit det så innebär det att ens integritet är ganska oskyddad."

Maltzke hävdar i sitt schema över kommunikationsprocessen [se kapitel 4] att mottagaren har en specifik bild av olika medier och att denna bild påverkar mottagaren i dennes uppfattning av kommunikationen. Flera intervjupersoner ansåg att det finns mycket otillförlitlig information på nätet eftersom vem som helst kan lägga ut information vilket troligtvis påverkar deras uppfattning av kommunikationen. Eftersom flera påpekade att de fortfarande läser dagstidningar, vilket närmare tas upp i stycket Massmedieanvändning, så kan detta bero på att de finner dagstidningar mer tillförlitliga än iNTERNET [Windahl, 1993]. iNTERNET sågs främst som ett komplement än som ett substitut för andra medier.

En stor fördel med iNTERNET ansågs vara att det främjade kommunikationen med kollegor och bekanta.

A: " hela iNTERNET är som en slags stor kontaktyta […] iNTERNET ger kontaktmöjligheter med människor från när och fjärran."

B: 'Du kan kommunicera enkelt med dom Du känner."

D: "Att vara ansluten till omvärlden […] att kommunicera med någon annan, de flesta man känner har ju tillgång till nätet…"

Maletzke anser att olika massmedier har olika tekniska karaktäristika och mottagaren står därmed under ett visst tryck från medierna att förhålla sig på ett visst sätt. Eftersom iNTERNET är en kommersiell mediekanal utsätts mottagaren för stora mängder av reklam som denne tvingas förhålla sig till [Windahl, 1993].

D: "Det är svårt att hitta det man söker på grund av all reklam."

F: " Man kan göra fynd men mycket är skräp."

Flera var av den åsikt att iNTERNET varit bättre förut och att kommersialiseringen av nätet enbart försämrats dess kvalité. Några påpekade att de såg fram emot att ett nytt iNTERNET blev tillgängligt det så kallade iNTERNET 2.

6.4. Anonymitet
intervjupersonerna hade varierande åsikter om anonymiteten på nätet. En del ansåg att det inte finns någon anonymitet på nätet medan andra menade att den finns och bör finnas. De förstnämnda ansåg att man alltid skulle stå för vad man skrev och att anonymiteten enbart bidrar till att mycket dålig information läggs ut på nätet. De senare fann anonymiteten på nätet positiv i vissa sammanhang till exempel då det gäller utsatta personer.

C och F ser anonymitet som något positivt: "Det ser jag faktiskt som något positivt, det är ju visst ljusskygga personer också men framförallt kan det vara folk som har anledning till att vara anonyma."

D ser inte anonymitet som något positivt: " kan man inte tala om vem man är så ska man inte behöva, så behöver man faktiskt inte säga någonting i de allra flesta sammanhang, Du kan inte bedöma värdet i upplysningen om Du inte vet vem som har gett den."

F: "i vissa sammanhang inom subkulturer är den bra, där poängen är att vara anonym."

P: "Anonymitetsservrar är bra om polisen kan få tillgång till inloggning vid åtal. Det behövs finnas en sådan funktion men det är ingenting jag använder"

Anonymitet anses vara en del av den magi som är typisk för datorförmedlad kommunikation enligt Myers [1987 i Oravec, 1996] och denne menar att anonymiteten tillåter människor på nätet att skapa sig anonyma karaktärer. Vad vi kan konstatera utifrån intervjuerna är att de professionella användare vi intervjuat föredrar att inte vara anonyma i datorsammanhang och ser vikte i att veta vem som står bakom en text på nätet. Anonymiteten kan dock vara önskvärd i vissa sammanhang på nätet som till exempel då man chattar.

C sade att han sällan chattar men då han gör det föredrar han att vara anonym. "jag tycker chat är ett forum, där folk inte behöver veta vem jag är…"

H ansåg att det var upp till en själv huruvida man vill vara anonym: " … jag bestämmer ju själv hur jag vill gå ut, hur mycket jag vill lämna ut av mig själv […] vill jag vara anonym i något sammanhang så är jag det, känner jag att här kan jag berätta mer om mig själv eller lämna ut telefonnummer et cetera; personliga uppgifter då gör jag det…"

Begreppet säkerhet associeras ofta med anonymitet vilket också framgick ur våra intervjuer [Oravec, 1996]. intervjupersonerna hävdade bland annat att anonymiteten bidrog till att personer kunde sprida osanningar på grund av att det är svårt att spåra dem vilket bidrog till att en persons integritet därmed är oskyddad och också att anonymiteten ledde till att mycket skräp läggs ut som till exempelvis nazistisk propaganda. De flesta var dock av den åsikt att det inte går att vara anonym överhuvudtaget på nätet eftersom det alltid går att spåra varifrån texten är skriven vilket kan knytas till det faktum att de som innovatörer känner till tekniken bakom mediet och vet hur man kan spåra en dator.

G: "Anonymiteten finns ju inte. Man kan ju spåra vem man vill, men det är ju väldigt svårt att gömma sig på iNTERNET."

Q menar att "i teorin finns ej anonymiteten, i praktiken beror det på hur mycket man vill veta eller lämna ut…"

i: "Det finns inte. Det är ingen som är anonym på nätet om man inte är ruggigt duktig."

6.5. Användningen av iNTERNET
Uses et Gratifications-teorin menar att medierna uppfyller vissa behov hos användarna och de behov användarna har styr deras medieanvändning. De behov iNTERNET tillfredställer hos intervjupersonerna är behovet av kontakter med leverantörer, utbildning, information då det gäller datorbranschen och även sociala behov med kollegor. Nästan all kontakt med kollegor och vänner sker via iNTERNET. e-postfunktionen tillfredsställer framförallt sociala behov medan informationsbehovet tillgodogörs främst på olika leverantörers hemsidor.

H använder iNTERNET för att "hitta leverantörer och ha kontakt med kunder […] mycket kontakt företag emellan…"

Även person C anser att leverantörers hemsidor är otroligt viktiga: "När det är ett problem går man ofta till leverantörens hemsidor och letar, hittar och fixar…"

intervjuperson i ordnar bland annat webbkonferenssystem för nät-kurser och vill "göra nätanvändningen tillgänglig för alla"

Person G menar att iNTERNET tillfredställer ett socialt behov hos all i företaget: "det skall alltid vara nära till möjligheter och lek […] otroliga nätspelsorgier, det är ett sätt att koppla av och umgås tillsammans trots att man inte sitter i knät på varandra".

Våra intervjuer visade att intervjupersonerna främst använder sig av iNTERNET i socialt och kontrollaktiverande kommunikationssyfte. [se kapitel 3.1.] [Windahl, med flera, 1992]. Den sociala funktionen innebär att de genom att kommunicera med sina kollegor kan dela information och därmed öka sin kunskap. Detta kan i sin tur leda till kontrollaktiverande funktioner det vill säga gemensamma handlingar.

Vad som framgick ur intervjuerna var att mycket tid tillbringades framför datorn och intervjupersonerna ansåg att de spenderade för mycket av sin tid uppkopplade.

A: "…dygnet höll på att suddas ut det fanns inga klara gränser och det är kanske typiskt för storanvändare […] det spelar ingen roll om det är natt eller dag […] för det är alltid någon som är uppkopplad på iCQ till exempel."

D: "letar förtvivlat efter dokumentation, programvaror och försöker begripa dem, dammsuger nätet efter problemlösningar […] någonstans därute finns ju någon annan som har gjort samma sak […] då kan man ju sitta hela dagen och leta […] jag sitter och hänger tre, fyra timmar bakom datorn när jag kommer hem varje kväll och spelar med grannarna eller planlöst surfande "

H: " …jag måste stålsätta mig ibland, nej, det är färdigtittat vid datorn, nu är det färdigjobbat vid datorn idag, det får bli i morgon..."

i: " Jag är definitivt iNTERNETberoende…"

Vad som utmärker de professionella användare vi intervjuat är att de läser datornyheter i en hög utsträckning. De måste på grund av sitt arbete håll sig ajour med vad som händer inom teknikutvecklingen och gör det genom att besöka vissa bestämda webbsidor dagligen. De menade att den nyaste informationen då det gäller datorer finns att hitta på nätet eftersom den snabba utvecklingen leder till att de böcker som skrivs snabbt blir gamla och inaktuella. Webbsidor som Microsofts hemsidor och Mac info besöks dagligen. Kollegor tipsar även om nyttiga webbsidor som de kan besöka. Man var av den åsikt att det var viktigt att hålla koll på vad andra inom branschen håller på med.

G: "Mycket av det vi jobbar med finns överhuvudtaget inte beskrivet i några böcker och dom böckerna kommer inte förrän ett halvt år efter […] iNTERNET handlar väldigt mycket om att snegla vad andra gör och göra sin egen version av det […] det är ju en gigantisk idébank".

i: "…personligen så använder jag Microsofts webbsidor ganska mycket och MacroMedias webbsidor […] jag vill se om det har hänt någonting , något nytt sen senast".

D:" Jobbet går ut på att köpa datorer, driva datorer […] uppdatera programvara och lösa små blandade tekniska problem, leta upp nya grejer, kolla vad som är aktuellt, vad som är intressant att skaffa […] det gäller att försöka hålla koll på vad vi tror att vi ska ha för grejor här om två år, hur påverkar det vad vi ska köpa denna vecka.. "

intervjupersonerna använder sig företrädesvis av iNTERNET i arbetet och är uppkopplade under stora delar av arbetsdagen. Deras arbetsmiljö är dynamisk och ett användningsmönster som vi kunde urskilja hos intervjupersonerna är att de är mycket flexibla i sitt arbete, det vill säga de flesta var ständigt uppkopplade och växlade mellan att surfa på nätet och läsa sina e-postbrev, och arbeta med andra arbetsuppgifter som inte är relaterade till iNTERNET.

P: " man kan jobba koncentrerat på en viss arbetsuppgift och sen går Du till Din e-postlåda och titta och så har tio meddelanden som Du tar hand om […] sen kan Du jobba koncentrerat i en timme igen".

G: "det är ett högt tempo i lokalerna, det kan vara svårt för vissa att koncentrera sig, jag har själv det problemet […] så jobbar man lite och så går man på möte och sedan så surfar man igenom sina nyhetssidor och ser om någonting har hänt, man läser sina mail och svarar på dem hela tiden så jag är alltid uppkopplad."

Enligt Turkle fungerar iNTERNET som ett viktigt laboratorium för experimenterande av olika identiteter [Turkle, 1995]. De personer vi intervjuat ser iNTERNET främst som ett arbetsverktyg och man använder inte nätet som ett utrymme för att skapa olika jag eller identiteter. Det visade sig att ingen av våra intervjupersoner brukar använda MUDs. Några hade besökt MUDs men inte funnit dem givande, de ansåg även att sådant tog för mycket tid. Att ingen höll på med MUD:s kan ha att göra med det faktum att de främst använder iNTERNET i sitt arbete och då är deras användande målinriktat, exempelvis de går in på Microsofts hemsidor för att läsa datanyheter eller besöker leverantörers hemsidor. Flera nämnde att de inte har tid att nöjessurfa eller exempelvis besöka någon MUD eftersom det är tidskrävande.

Person C sade om MUD:s: " Det var väldigt populärt när jag började, men jag fastnade aldrig riktigt för det, det är tidskrävande också…"

P menar att det är främst yngre personer som använder MUD och säger att det är ålders-beroende. Själv använder han inte MUD:s: " jag har väl testat det någon gång men, men att då det är ingenting som tilltalar mig eller, eller tillåter att jag har tid över till det…".

intervjuperson M har varit inne på MUD:en Dobedo men tyckte det fungerade dåligt: "mycket bilder och script som saktar upp allting […]har suttit med ett långsamt modem vilket begränsar det"

i: " det är inte riktigt min grej"

Vad vi kunde urskilja hos en del av intervjupersonerna var en frustration över väntetiderna på nätet. De upplevde det som frustrerande att vara tvungna att vänta på att datorn skulle ladda ner information från nätet. Vad de ansåg viktigt var att ha ett snabbt modem.

E: "väntetiderna som är insprängda överallt, hela datoranvändningen är pepprad med små väntetider vars längd man inte känner […] det är det som är stressande"

C föredrar att läsa datornyheter på jobbet där modemet är snabbare än det han har hemma: " Vi kör åtminstone 100 megabit […] det är ju snabbt helt klart, det skulle man ha haft hemma också…"

intervjupersonerna använde iNTERNET även till att lägga ut egen information på nätet. Att ha en egen hemsida på nätet ansågs av flera vara ett måste då man arbetade med iNTERNET och är insatt i branschen.

O: " Jag tycker man ska ha en hemsida när man håller på med sånt här där man presenterar sig och kan lägga ut information om det man gjort och göra det lättillgängligt för andra".

A: " främsta anledningen tyckte jag inte var att ladda ner saker och program utan att ladda upp och lägga ut egna saker och eget material."

B: "Jag har mycket ointressanta saker på min hemsida, där är bara lite information om mig själv […] bilder och musik som jag gjort…"

Vi kan utifrån intervjuerna se ett avmattat intresse för iNTERNET hos de som varit uppkopplade längst. Detta kan bero på att man har andra förväntningar och att man anpassat sig till mediet och numera går "mer direkt" på det man är intresserad av. Surfare som varit uppkopplade under längre tid har ett vad vi kan kalla mognare surfande. De är överlag mer skeptiska och kritiska till iNTERNET både som fenomen och till dess framtida möjligheter. Sättet på vilket de surfar är mer moget vilket bland annat innebär att de är mer bestämda och medvetna i sitt informationssökande. Genom att sortera bort e-post och att låta bli att gå in på mer allmänna portaler utanför deras ämnesområden undviks information overload till en viss grad. Bland tjänster som tillhandahålls via iNTERNET utöver de vanligaste [e-post och WWW] har intresset varit av övergående karaktär då det gäller användningen av chat, news- och use- groups.

6.6. e-post
inte helt överraskande anses e-post vara ett smidigt och bra kommunikationsmedel med vilket intervjupersonerna kommunicerar med sina vänner och kollegor. Det var även via e-post som man har kontakt med leverantörer och andra företag inom samma bransch. Man var av den åsikt att det är enklare och snabbare att skicka e-postmeddelanden än att ringa upp personer.

intervjuperson D föredrar e-post:"…jag blir själv väldigt irriterad när folk ringer och frågar sånt som man kunde maila om jag har mycket att göra och jag tycker det är väldigt jobbigt att folk sitter och tjafsar i telefon om saker och ting som de kunde säga i mail"

C: " …mail är ett smidigt sätt att kommunicera, ringer man så är folk alltid upptagna"

J säger: " …det går faktiskt snabbare att meddela en kort sak än att slå upp , än liksom ringa upp och då blir det alltid en massa snack […] det blir socialt snack emellan, så i och för sig så begränsar det lite den här sociala kommunikationen med folk, att man ringer inte och frågar hur det är och ska vi träffas utan man skriver en rad."

F menade att e-post: " är smidig även om man saknar feedback, man vet inte om användarna har läst de…"

Gemensamt för intervjupersonerna var att det första de gör då de kommer till sitt arbete är att de går igenom sina e-postmeddelanden och svarar på de som de anser vara viktiga. Detta kan förklaras med den typen av jobb de har, i vilka det i många fall handlar om att ha kontakt med kunder, företag och sina kolleger. e-posthanteringen är en integrerad del i deras arbete.

P: "…använder e-post absolut överlägset mest i arbetskontakter […] det har mera ersatt traditionella kommunikationsformer".

G: "vi använder otroligt mycket e-mail-kommunikation i företaget, dels då internt i våra projekt och dels då i vår kommunikation med kunder…"

D: "Arbetsdagen börjar med att gå igenom mail."

Vad som också ansågs positivt med e-post var det faktum att mediet bidrog till ökad kontakt med personer som bor långt borta.

C påpekar att: "…det är helt klart så att e-mail har underlättat dom kontakterna, utan tvekan alltså.…och vi har ganska bra kontakt och det är just för att vi kunnat skicka mail till varandra".

H menar att med hjälp av e-post kan man: "…knyta kontakter världen över, tror att det kommer att leda till mer personliga kontakter."

Negativa aspekter på e-post som nämndes i intervjun var den stora mängd e-post brev de får. intervjupersonerna led till en viss grad av information overload då det gäller mängden e-post de får dagligen. De har därmed tillgång till för mycket information för att de skall kunna assimilera och lagra den på ett rationellt sätt. Många menade att de kastade bort mycket e-post brev olästa eftersom de inte orkade arbeta sig igenom alla. De var frustrerade över junk-mailen [se bilaga 3] och ansåg att e-posthanteringen uppehöll dem för länge.

i: "det e ju lite ritualer […] det e ju alltid så att man har mail när man kommer och då får man ju jobba undan den här högen med mail som kommer […] det e rätt viktigt för det blir ruggigt många mail fort så jobbar man inte väck varje dag så blir det fort kaos."

F: " ja, jag kollar ju mina mail det gör jag ju först av allt, det är frågan om man ska göra det, ibland funderar jag på att man kan fastna i mailen, men jag brukar kolla det så det är gjort…"

D: " Får 50-60 mail dagligen varav hälften kastas bort olästa […] en del besvarar man, en del skjuter man på framtiden […] ett allmänt problem att man håller på att drunkna i information […]
en förfärligt massa brus och surr som inte innehåller någon information överhuvudtaget".

En annan aspekt som nämndes var att e-post förmedlad kommunikation skiljer sig från brev och telefonsamtal i den bemärkelsen att man utrycker sig mycket mer kortfattat i e-postbrev och språket tenderar därmed att bli mer avskalat än i vanlig kommunikation.

H: "Det blir ett fattigare, avskalat språk då man skriver mail när man är stressad och har bråttom"

F: "Mail-meddelanden är korta och det kan vara svårt att förmedla vissa saker via mail eftersom ingen feedback vilket kan leda till missförstånd […] det är nog svårt att förmedla vissa saker som man traditionellt har gjort via telefon kanske man har en helt annan feedback, röstläge och annat, paus mellan raderna och ungefär något sånt".

F berättade i intervjun att någon gång då han använt sig av smileys [se bilaga 3] i meddelanden
har personer missuppfattat honom och tagit illa vid sig. Janlert menar att den moderna informationsteknologin erbjuder oss nya former av kommunikation och eftersom vi inte är vana
att hantera dessa virtuella agenter så kan detta leda till att upplevelsen av dem därmed blir problematisk. Personen som tog illa vid sig av ett meddelande utsmyckat med smileys möjligen inte var van vid sådana tecken och därmed inte förstod betydelsen av dem. [Janlert, 1997]

6.7. Övrig massmedieanvändning
J: " Jag har väldigt svårt att tro på den här hysterin om att alla böcker kommer att försvinna, för det vet ju alla som har suttit och läst en längre text eller någon Abstract på nätet att man blir trött och man läser liksom bara några sidor och sedan printar man ut de i alla fall så för mig har det inte påverkat, jag läser i lika stor utsträckning dagstidningar och böcker som tidigare"

B: "jag tycker inte att iNTERNET kan ersätta en tidning till exempel […] men jag sitter ju inte
gärna och läser en datortidning , jag kan ju lika gärna hämta samma information från iNTERNET, jag tycker inte att det ersätter andra saker så mycket det e ju ett komplement."

intervjupersonerna var i stort sätt av den mening att iNTERNETanvändningen inte har påverkat deras användning av andra medier. De läser fortfarande böcker och lyssnar på Radio. De ser iNTERNET mer som ett komplement än som ett substitut för andra medier. iNTERNETanvändningen verkar dock enligt vår mening resulterat i att iNTERNETanvändarna inte längre har tid att se på TV i lika stor utsträckning som förut. Flera intervjupersoner ansåg att deras TV-tittandet hade minskat sedan de börjat använda iNTERNET.

A: " TV har jag skurit helt ner på , jag använder inte TV alls"

H: "TV-tittandet har absolut minskat"

intervjuperson D menar att iNTERNETanvändningen lett till att han hårdare prioriterar de TV-program han vill se.

D:" …att man möjligen prioriterar ännu hårdare dom TV-program som man vill se, det vill säga att tiden räcker ännu mindre än vad den gjort tidigare…"

Vad som dock framgick var att intervjupersonerna läser mycket nyheter på nätet, huvudsakligen datanyheter, och att detta ersatt läsningen av datortidningar och i viss mån även andra papperstidningar.

O: "tidningar har blivit mindre viktiga"

C: "läser dagliga nyheter på nätet särskilt datanyheter men går också in på Rapport eller Aktuellt på jobbet".

G: Jag köper ju aldrig kvällstidningar […] Utan jag läser den informationen på nätet för den är ju oerhört färsk. Jag HAR dagstidning jag har Sydsvenskan hemma men jag har ingen annan typ av andra tidningar och jag har fullkomligt helt och hållet slutat att köpa datortidningar vilket jag konsumerade ganska mycket innan. […] för att det dom presenterar har jag redan läst för länge sen"

Några intervjupersoner försvarade dock dagstidningar och påpekade att de fortfarande läser dem torts att de också läser nyheter på nätet. Detta tror vi har att göra med det faktum att som informationskälla finner de dagstidningar mer trovärdiga än iNTERNET. Dagstidningar har alltid haft högt status då det gäller nyhetsförmedling. iNTERNET å andra sidan är känt för att innehålla information av högst varierande kvalité.

L: "Jag läser FORTFARANDE tidningar men mina besök till biblioteket har avsevärt minskat efter tillgången till iNTERNET all den information jag behöver finns där"

D: "… lyssnar fortfarande på radio och läser tidningar".

6.8. iNTERNETs konsekvenser
Vi är medvetna om att då vi talar om iNTERNETs konsekvenser att det är svårt att urskilja direkta förändringar eller konsekvenser som skett som en följd av iNTERNETanvändningen eftersom det även kan finnas mellanliggande faktorer som kan påverka användarna. Det är således svårt att isolera iNTERNET och se det som en ensam påverkansfaktor då mediet enbart utgör en del av en större enhet. Vi anser dock att vi har kunnat urskilja tendenser till förändringar hos flera av användarna som exempelvis en känsla av ökad stress och frustration över hur mycket tid som spenderas vid datorn då man är uppkopplad. Förändringar i arbetsstrukturen som en följd av iNTERNET kräver att intervjupersonerna måste vara flexiblare i sitt arbete då de hela tiden växlar mellan att exempelvis läsa sina e-postbrev eller söka någon viss information på nätet och samtidigt utföra andra arbetsuppgifter som inte är iNTERNETrelaterade som exempelvis att gå på möten.

G: "Så jobbar man lite och så går man på mötet och sen så surfar man igenom sina nyhetssidor och ser om någonting har hänt."

intervjuperson H menade att hon upplevde en ny sorts stresskänsla som en följd av iNTERNETanvändningen.

H: "en stress av ett annat slag än förut..."

E: "stress är kopplat till iNTERNETanvändningen…"

i: "jag är definitivt iNTERNETberoende…"

intervjupersonerna beskrev mängden "skräp" som läggs ut på nätet och att de ibland hade svårt att hitta den information de sökte. Mycket av deras tid går åt till att försöka finna den information de söker vilket kan vara frustrerande. Detta är typiskt för iNTERNET enligt T. Jordan som anser att organiseringen på nätet utgör ett problem. Han menar att inte ens alla de sökmotorer som finns tillgängliga på nätet klarar av att hitta och sortera all den information som finns på nätet. [Jordan, 1999] Detta är enligt vår mening en intressant iakttagelse i tider då man talar om nya och snabba teknologierna som ska göra det snabbt och enkelt att få tillgång till information. Vad som inte nämns i dessa diskussioner är att de nya teknologierna även är tidskrävande och inte alltid så enkla att använda och att dessa stjäl mycket tid av oss som vi annars kanske skulle spendera på något annat sätt, som exempelvis i kafferummet samtalandes med våra vänner och kollegor.

Den stora mängd e-postmeddelanden som intervjupersonerna fick varje dag sågs mer som en börda än som något önskvärt. intervjupersonerna är således överbelastade med information vilket redan tidigare nämnts. Man kan dock tänka sig att eftersom de är uppkopplade i stor utsträckning och är vana vid användandet av mediet kan de som Hiltz et Turroff [1985 i Jordan, 1999] visat ha lättare för att hantera informationsmängden än ovana användare. Trots detta visade sig deras svar, speciellt då det gäller mängden e-postbrev, att de upplevde det som tungt att absorbera och ta till sig all den information de har tillgång till.

D: "ja, det är ju ett allmänt problem att man håller på att drunkna i information […] en förfärligt massa brus och surr som inte innehåller någon information överhuvudtaget..."

E: " …pepprad med små väntetider vars längd man inte känner, det är det som är stressande"

Konsekvenser av det positivare slaget som nämndes i intervjuerna var bland annat att iNTERNET inneburit nya "jobbmöjligheter" och "lett till högre inkomster"

intervjuperson C påpekar att iNTERNET inte har påverkat VAD man sysslar med, men att det har påverkat sättet på vilket man arbetar och att det hela tiden blir mer att göra på grund av den snabba teknikutvecklingen. Medan F kommenterar att iNTERNET inte har någon direkt effekt men att det påverkar samhället så att det dagliga samtalet ofta cirkulerar runt iNTERNET.

Vi fann att iNTERNET verkar att ha en större inverkan på de yngre användarnas fritid. Många fritidsintressen såsom bilder och musik integreras i datoranvändningen och publiceras gärna på den egna hemsidan.

A: "de går i varandra; arbetstid, studier och fritid nästan också […] det flyter ihop allting"

Både vännerna och själva fritidsintressena är relaterade till datorer.

B: "Det var ju ändå främst spel och sen så började man göra egen musik och man ritade ju, sen ringde jag ju mycket databaser och sånt där… det var ju alltid samma personer som ringde till en databas […] många återkom ju hela tiden så då lärde man känna folk på det viset om man hade gemensamma intressen…"

Vi kan märka att de som varit uppkopplade under längre tid har blivit mindre entusiastiska över iNTERNET och mindre intresserade av tekniken bakom mediet vilket kan bero på den snabba utvecklingen och den konstant accelererande tekniknivån. Vi kan också konstatera att flera av användarna som varit uppkopplade en längre tid nostalgiskt ser tillbaka på den tid då inte var så många som var uppkopplade på nätet och verkar längta tillbaka till tiden då man ringde till databaser och BBS-servrar.

B: "när jag satt sådär uppkopplad det var ju innan iNTERNET blev så stort […] då skaffade man ju vänner och så på det sättet och tyckte att det var jätteroligt och sådär […] man lärde ju känna personer på ett helt annat sätt än vad man gör idag."

E tyckte det var spännande förut men har blivit trött på att iNTERNET har blivit så "genomkommersialiserat".

De som använt iNTERNET under 2–3 år kan i vårt urval betecknas som mer oerfarna användare då dessa tenderar att surfa mer planlöst vilket gör att surfandet tar längre tid.

H: "jag blir trött i huvudet, trött i ögonen och ja det blir sent man tappar lite tid och rum" medan de mer erfarna som till exempel G har fast bredbands-lina och surfar mer sporadiskt. Dessa är även mer insatta i tekniken bakom mediet och vet hur en dator fungerar.

i: "när jag är ute och letar webbsidor är det en förutsättning för att jag ska kunna göra roliga grejor att jag kan ta reda på information om användarens dator, om det är en PC eller Mac […] jag måste presentera informationen på olika sätt, en Mac klarar inte av att hantera samma skare som PC och tvärtom"

Då det gäller iNTERNETs inverkan på intervjupersonernas livsstil, det vill säga på det individuella planet så kan man observera förändringar då det gäller kommunikationen med kollegor och bekanta som nu sker främst via e-post. e-postkommunikation skiljer sig från exempelvis ett vanligt telefonsamtal så till vida att den är opersonligare och mer kortfattad vilket innebär att mycket socialt prat uteblir. Kommunikationen blir mer målinriktad och personerna tar kontakt med varandra enbart för att få svar på en fråga eller hitta en lösning på ett problem. Vad detta på lång sikt kan ha för konsekvenser för användarnas relationer till andra är något som skulle kunna vara intressant att forska vidare kring. Några intervjupersoner menade att iNTERNET gjort dem latare i den meningen att de inte längre besöker vissa institutioner som till exempel bibliotek, banker eller resebyråer utan föredrar att sköta sådana ärenden via nätet eftersom det är bekvämare. En intervjupersonpåpekade att hon såg fram emot att börja handla livsmedel på nätet då detta blir mer utvecklat i Sverige eftersom hon då skulle slippa köa i butiker. Enligt vår mening kan man gå miste om mycket värdefullt om man sköter alla sina ärenden via nätet. Många upplevelser får sin speciella effekt just för att man upplever dem i en viss situation och i en viss omgivning.

6.9.Framtida föreställningar
Eftersom intervjupersonerna läser mycket datanyheter på nätet hade de många förställningar om den framtida utvecklingen av iNTERNET. De trodde att de olika medierna så som TV, iNTERNET och video kommer att slås ihop till en enda enhet. intervjupersonerna förutspådde att informationen antagligen kommer att bli mer specificerad. Dels har iNTERNETleverantören som i detta fall är sändaren möjlighet till att för liten eller ingen kostnad se användarens vanemönster och behov. Detta kommer att resultera i att användarvänligheten blir större och användargränssnittet mer personligt utformat, och att det därmed sker en större differentiering av både innehåll och utseenden på till exempelvis hemsidor. Genom så kallade cookies [se bilaga 3] kan viss av användaren inmatad information lagras kvar på användarens dator och därmed återkomma samma profil vid nästa inloggning. Genom att mer specifik och välriktad information fås kan man anta att den genomsnittliga uppkopplade tiden kommer att minska. Detta förutsätter att människors informationsbehov inte ökar.

En framtida förhoppning som intervjuperson M hyser är att det ska införas så kallad flat rate vilket innebär fast teletaxa.

M: "folk skulle inte känna sig så stressade om vi hade haft flat rate"

iT-tidningen Computer Swedens huvudrubrik 5 januari 2000 lyder 'Fast teletaxa från Telia redan i år". Detta kan ge en bild av en utvecklingen som går så snabbt att även de mer insattas visioner och framtidsföreställningar mycket snabbt slår in.

7. Slutdiskussion
i detta kapitel presenteras en översikt och samman-
fattning av vår undersökning samt ges förslag på
vidare intressant forskning inom området.

De frågeställningar vi ställde i början av uppsatsen försöker vi besvara i slutdiskussionen. Dessa frågeställningar gällde vilken roll iNTERNET spelar i användarnas liv, deras attityder till mediet samt vad de använder det till. Vi ville även få reda på vilka behov som ligger bakom deras användning och vilka förändringar som har skett som en följd av iNTERNETanvändningen.

iNTERNET utgör en signifikant del av de professionella användarnas yrkesliv men har även en viss betydelse för deras privatliv. intervjupersonerna spenderar mycket av sin arbetstid uppkopplade och de flesta har även iNTERNET hemma. Tillgången till information har avsevärt förbättrats som en följd av iNTERNET och samtliga intervjupersoner är positivt inställda till mediet och de möjligheter det för med sig. De ser iNTERNET som ett oerhört effektivt arbetsverktyg men är trots det medvetna om dess brister då det exempelvis gäller datasäkerhet och kvalité. iNTERNET tillfredställer behovet av kontakt med leverantörer och andra personer eller organisationer inom samma område. Behovet av utbildning uppfylls då de surfar på nätet och letar den senaste informationen som finns gällande teknikutvecklingen exempelvis på något datorföretags hemsidor. iNTERNET tillfredställer även i viss mån ett socialt behov hos användarna då mycket av den kontakt de har med kollegor och vänner sker via nätet.

Det som är utmärkande för intervjupersonerna är att de läser datanyheter i en hög utsträckning för att hålla sig ajour med teknikutvecklingen. De är mycket flexibla i sitt arbete och eftersom växlar under arbetsdagen ständigt mellan att vara uppkopplade på nätet och att utföra andra arbetsuppgifter som inte är iNTERNETrelaterade. e-post utgör en viktig funktion för dem eftersom det främst är via e-post som de håller kontakten med kollegor och andra inom samma bransch som exempelvis varuleverantörer. Deras iNTERNETanvändning kan sägas ha haft både positiva och negativa konsekvenser för dem. Positiva i bemärkelsen att de får tillgång till mer information snabbt och enkelt och e-postfunktionen har resulterat i bättre kontakt med vänner och bekanta som bor på annat ställe. intervjupersonerna var av den åsikt att det var tack vare e-post de hade så goda relationer till många av sina vänner. Vad vi tyckte var intressant var att intervjupersonerna föredrog att skicka e-postmeddelanden i stället för att ringa. Det gick snabbare och enklare att kommunicera via e-post eftersom man på det sättet undviker onödigt prat. Vad som även framgick ur intervjuerna var att kommunikationen via e-post i viss mån skilde sig från annan kommunikation som den per telefon genom att den var mindre personlig, kortare och saknade direkt feedback. Detta är ett område som vi tycker skulle vara intressant att undersöka mer. Kan exempelvis kommunikationen per e-post innebära förändringar för sättet på vilket vi skriver och uttrycker oss på? Som vi tidigare nämnt hävdade våra intervjupersoner att e-postanvändningen förbättrat deras kontakt med personer som befinner sig på andra ställen. iNTERNET verkar således ha lett till att användarna får mer global kontakter. iNTERNET har även inneburit ljusa framtidsförhoppningar för många, eftersom de ansåg att det finns gott om arbeten för iNTERNETkunniga.

De förändringar som vi kunnat urskilja hos de professionella iNTERNETanvändarna och som vi ser som en följd av deras iNTERNETanvändning är en ökad stresskänsla, mer arbete som en följd av den snabba utvecklingen samt frustration över långsam dataöverföring. i detta sammanhang tycker vi att begreppet information overload är relevant. Då det finns tillgång till för mycket information blir det svårare för människor att använda sig av den och deras förmåga till att förstå informationen försämras. Den ökade iNTERNETanvändningen på arbetet har möjligtvis inneburit ökad produktivitet och effektivitet för företaget eller organisationen men för de som arbetar har detta lett till mer arbete och mindre tid över. intervjupersonerna påpekade att de fått mer att göra som en följd av iNTERNET och de beskrev bland annat den stora mängd e-postmeddelanden de dagligen var tvungna att arbeta sig igenom. Respektive intervjupersoner började arbetsdagen med att plöja igenom de högar av e-postmeddelanden de fått under natten. Denna överbelastning av information kan enligt forskare leda till nya former av stress och orsaka hälsoproblem. Vad som skulle kunna underlätta dessa personers arbete var om man på deras arbetsplatser installerade datorprogram som reglerar, sorterar och arkiverar e-postmeddelanden utifrån vissa kriterium. Sådana finns redan på marknaden. Detta kunde göra det lättare för iNTERNETanvändarna att hitta de relevanta e-postmeddelanden som genast måste besvaras och eftersom e-postprogrammet sorterar bort oönskade e-postmeddelanden som exempelvis reklam så behöver inte användarna spendera så mycket tid på att gå igenom och kasta bort irrelevant meddelanden. Detta skulle vara ett sätt på vilket man kunde minska användarnas information overload.

intervjupersonerna har också en mer eller mindre uttalad positiv bild av framtiden och dess möjligheter. Man skulle kunna kalla vissa nostalgiker då dessa ser tillbaka på sitt tidiga användande. intresset för tekniken bakom iNTERNET har svalnat för de användare som varit uppkopplade den längsta tiden och de föredrar att ta avstånd från datorer på sin fritid. Dessa iNTERNET användare tenderar att vara nostalgiska och anser att iNTERNET hade en högre kvalité förr i tiden. De som använt mediet en kortare tid var mer visionära i den mån att de förhöll sig mer positiva till iNTERNET och dess funktioner och tog främst fasta på de möjligheter som mediet förde med sig. Ett längre användande verkar ge en större mognad i form av att man är ute på nätet under kortare tid och att man snabbt kan berätta om vilka sidor man går in på medan nyare användare tenderar att söka mer planlöst. En mogen användare menar vi innebär att användaren är mer erfaren och kan göra mer medvetna val och att dessa därmed innehar större mognad.

Resultaten för kvalitativa djupintervjuer kan oftast inte generaliseras till att omfatta en större population. Däremot anser vi att dessa intervjuer har lett till mer precisa och personliga reflektioner som vi inte kunnat komma i närheten av annars. Dessa resultat kan därmed ge uppslag till vidare mer longitudinell forskning och kvantitativa studier inom en ännu mer specificerad urvalsram.

En utvärdering av 'låganvändare" och äldres användning av iNTERNET är inte gjord i detta arbete, men skulle vara intressant. Mer långsiktiga studier gällande vilka eventuella förändringar iNTERNETanvändningen kan ge upphov till vore enligt vår mening av stor vikt med tanke på att vi i dagens samhälle i allt högre utsträckning är beroende av teknologier och att de upptar alltmer av vår tid.

8. Källor
8.1. Böcker och tidningar
Bengtsson, C. med flera [1998] Möten på fältet, Lund: Sociologiska institutionen

Bryant, J. et Zillman, D. [1994] Media Effects- Advances in Theory and Research, New Jersey: Erlbaum Associates inc.

Casti, J. L. [1997] Virtuella världar, Borås: Natur och Kultur

Computer Sweden [5 januari 2000] Stockholm: international Data Group

Ejvegård, R. [1993] Vetenskaplig metod, Lund: Studentlitteratur

Eneroth, B. [1986] Hur mäter man vackert? – grundbok i kvalitativ metod, Stockholm: Akademilitteratur

Fiske, J. [1990] Kommunikationsteorier, Borås: Wahlström etWidstrand

Hadenius, S. et Weibull, L. [1999] Massmedier press, radio et TV i förändring, Falun: Albert Bonniers förlag

Hemer, O. et Nilsson, J. O. [1998] i transformation: kulturen i den virtuella staden, Lund: Aegis

Holme, i. M. et Solvang, B. K. [1997] Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder Lund: Studentlitteratur

Holmes, D. [1997] Virtual Politics, identity and Community in Cyberspace, London: Sage

Janlert, L.–E. [1997] issues in Virtual Communication, Umeå: Umeå universitet

Jordan, T. [1999] Cyberpower The Culture and Politics and the iNTERNET, London: Routledge

Kotler, P. et Armstrong, G. [1995] Principles of Marketing, Englewood Cliffs: N. J. Prentice Hall cop. international Editions

Kvale, S. [1997] Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur

Miles, M. B. et Huberman, A. M. [1994] Qualitative Data Analysis, Beverly Hills: Sage Publications Corp.

Nordlund, J.–E. [1976] Mediaumgänge – en explorativ studie, Lund: Studentlitteratur

Oravec, J. A. [1996] Virtual individuals, Virtual Groups: Human Dimensions of Groupware and Computer Networking, New York: Cambridge Univ. Press

Patton, M. Q. [1987] How to Use Qualitative Methods in Evaluation, California: Sage Publications inc.

Patton, M. Q. [1990] Qualitative Evaluation and Research Methods, California: Sage Publications inc.

Rindforth, P. [1997] iNTERNET – risker och möjligheter, Kungsbacka: PageGallery Sweden AB

Rogers, E. M. [1995] Diffussion of innovations, New York: The Free Press

Rosengren, K. E. [1994] Media Effects and Beyond : Culture, Socialization and Lifestyles, London: Routledge

Smith, M. A. et Kollock, P. [1999] Communities in Cyberspace, London: Routledge

Statskontoret [1995] e-posthandboken del 3, Stockholm: STATTEL-delegationen Statskontoret

Svenska Akademien [1986] Ordlista över svenska språket, Stockholm: Norstedts förlag

Sydsvenska Dagbladet Snällposten, [1999–11–07] Malmö: Sydsvenskan Tryck AB

Telia [1998] NÄRA, Belgien: Page One Publishing

Thelin, K., Olsson A. R. et Seipel, P. [1998] Klarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med cyberrymden?, Stockholm: Kommunikationsforskningsberedningen [KFB] Teldok

Turkle, S. [1995] Life on a Screen, New York: Simon et Schuster

Williams, F. [1992] New Communications, Kalifornien: Wadsworth inc.

Windahl, S. [1982] [Mass] Communication Models of the Future: Needs and Potentials, Mediapanel Report No. 14, Lunds universitet: Sociologiska institutionen, Högskolan i Växjö: informationsteknik

Windahl, S. et Signitzer, B. with Olson, J. T. [1992] Using Communication Theory, London: Sage Publications inc.

8.2. iNTERNET
Statistikinstitutet Sifo interactive
sifointeractive.com / home / index.html [22 november 199915:50]

Yankelovich, 1996 Cybercitizen ii
yankelovich.com / cyber_ii / [22 november 1999 15:50]

Datortidningen Mac World
www1.macworld.se / ordlista.html [1 december 1999 klockan 12:00]

iNTERNETorganisationen W3 History
w3history.org [1 december 1999 klockan 12:00]

iNTERNET Society
info.isoc.org / guse5 / zakon / iNTERNET / History / HiT.html [1 december 1999 klockan 12:00]

Argument
argument.nu / edemokrati [1 december 1999 klockan 12:00]


Bilagor
Bilaga 1 – intervjuguide
Olika övergripande teman. De underliggande frågorna kan ses som stödpunkter till intervjuarna och tas endast upp om de ej tidigare tagits upp eller getts utrymme i intervjun.

Allmän introduktion
Vi börjar med att förklara varifrån vi kommer och vad vår uppsats handlar om.

Åsikter om iNTERNET?
Attityd till iNTERNET. För- och nackdelar?
Vad är bra / dåligt?
Vad anser Du om Anonymitet?

Bakgrundsvariabler
Utbildning / iNTERNET? Ålder?
Fritidsaktiviteter?

Dagliga rutiner? [Muntlig dagbok]
Kontextuellt perspektiv. [Massmedieanvändningen] -rutin?
Vad är det första Du gör när Du kopplar upp Dig?

Användning av iNTERNET
När? Var?
Till vad? E-mail? Chat? MUD?
informationssökning?

Konsekvenser med iNTERNET
Vilken betydelse har iNTERNET haft?
Kommunikationsnät?
Dina fritidsaktiviteter?

Massmedieanvändning
iNTERNET / Ditt läsande av tidningar, TV-tittande, Radio med mera?

Framtiden
Visioner?
Nya tekniker / sätt att agera / mötas / kommunicera?


Bilaga 2 – Frågeformulär via e-post
Då vi redan varit i kontakt med intervjupersonerna men dessa ej haft tid att besvara våra frågor på annat sätt en via e-post har dessa frågor sänts ut till vederbörande.

i den första kontakten använde vi oss av telefon där vi förklarade att vi ringer från Medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet och vad vår uppsats handlar om. Vi uppmanade dem att formulera sina svar så fritt som möjligt.

Allmänt och bakgrund
Hur gammal är Du?
Går Du eller har Du gått någon iNTERNETrelaterad utbildning? Vilken?
Arbetar Du? Med vad?
Vad har Du för fritidsintressen?

Åsikter om iNTERNET?
Vad anser Du om iNTERNET som fenomen?
Vad tycker Du är bra respektive dåligt med iNTERNET och dess funktioner?
Vad ser Du för risker respektive möjligheter med iNTERNET?
Vad anser Du om anonymitet på iNTERNET?

Användning / dagliga rutiner?
När och var är Du uppkopplad till iNTERNET?
Vad är det första Du gör när Du kopplar upp Dig?
Vad använder Du för funktioner på iNTERNET?
Surfar Du annorlunda på nätet beroende på var Du befinner Dig?

Användning av iNTERNET
När? Var?
Till vad? E-mail? Chatt? MUD?
informationssökning?

Konsekvenser med iNTERNET
Vilken betydelse har iNTERNET haft för Dig? Berätta!
För Dina fritidsaktiviteter?

Massmedieanvändning
Vilka andra medier använder Du Dig av?
Har detta ändrats på grund av iNTERNET?

Framtiden
Vad har Du för syn på utvecklingen av iNTERNET?


Bilaga 3 – Ordlista
Förekommande begrepp som tagits upp
i intervjuerna och / eller i uppsatstexten.

AltaVista = Robotiserad sökmotor på iNTERNET
ARPA-Net = [Advanced Research Projects Agency Network] Föregångare till iNTERNET från 1969

BBS = [Bulletin Board System] Anslagstavlor / Diskussionsgrupper på iNTERNET
Bredband = Höghastighetsöverföring över iNTERNET
Browser = Webbläsarprogram

Chat = [Chatt] Småprat, att prata med andra användare på iNTERNET via iRC
Community = Samhälle, träffpunkt på iNTERNET
Cookie = [egentligen kaka] Liten fil som webbserver sparar på användarens hårddisk för att föra statistik över vilka sidor som besökts samt intresseprofil
Csnet = [Computer Science Network] det andra nätet, bildades 1979
Cyberspace = Den tänkta platsen som erbjuder olika typer av service på iNTERNET

DNS = Domain Name Server omvandlar namn till iP-nummer
Dobedo = Chat-portal på iNTERNET

E-mail = Elektronisk post, Ett meddelandesystem över iNTERNET
EUnet [European Unix Network] europeiskt nät som bildades 1982

Feed back = Återföring / respons / svar
Flat Rate = Fast pris gällande till exempel teleräkning
FTP = [File Transfer Protocol] Protokoll för överföring av filer

Hemsida = Förstasidan / Första dokumentet på en web site
Hotmail = Gratis e-post tjänst via iNTERNET
HTML = [HyperTextMarkupLanguage] standardiserat filformat för sidor på iNTERNET
HTTP = [HyperText Markup Language], metod att överföra webbsidor från server till dator

iCQ = [i seek You] Kontaktservice med e-post, chat och filöverföringsfunktioner
iRC = interRealay Chat konferensservice
iSDN = [integrated Service Digital Network], digital istället för analog iNTERNETlina
information = Reduktion av osäkerhet [Wersig 1974: 73 i Windahl 1992:7]
iNTERNET = Nätverk av nätverk bestående av datorer över stora delar av världen
iT = informationsTeknik / Teknologi Även iCT information Communication Technology

Junk mail = Reklam / skräppost via e-post

Kryptering = Algoritmer för att skydda / öka säkerheten vid meddelanden / överföringar

LAN = [Local Area Network] Lokalt nätverk för datakommunikation inom en organisation

MailingList = Diskussionsgrupp med direkt adressering av inlägg till egen e-postadress
Mosaik = Första grafiska webbläsaren, etablerades 1992
MUD = Multi Users Dungeon, textbaserat rollspel eller 3D-chatsystem och liknande

Netscape Communicator / Navigator = Webbläsare
Newsgroups = nyhetsgrupp på iNTERNETs konferenssystem, Usenet, fler än 10.000 användare

Online = Att vara uppkopplad på iNTERNET

Portal = Förstasidan på en större web site
PuL = PersonUpplysningsLagen [24.10–98] lag som syftar till att begränsa användandet av personnamn på iNTERNET framförallt för att undvika spridandet till länder utanför EU

Server = Maskin som tillhandahåller information / tjänster, exempelvis Mail-, News-, Exchange-, Webb-, Anonymitets-
Smilies = Teckenkombinationer i e-post för att uttrycka känslotillstånd, till exempel : ]
Sökmotorer = AltaVista, Google, Lycos, MetaCrawler, Yahoo, Tjohoo med flera
SQL = Databas för hantering av stora mängder data

TCP / iP [Transfer Control / iNTERNET Protocol] = Kommunikationsstandard på iNTERNET

WAN = [Wide Area Network] Nätverk för datakommunikation mellan olika organisationer
WAP = [Wireless Application Protocoll] Trådlöst iNTERNET för mobiltelefonianvändning
WWW = [World Wide Web] hypertextbaserat globalt kommunikationssystem för att ta emot / sända information
Webbläsare = Mjukvara som gör grafisk framställan av HTML-filer möjligt
Web Site = Nätsida, en sida på WWW

Källor: www1.macworld.se / ordlista.html [1 december 1999 klockan 12:00]
Telia [1998] NÄRA, Belgien: Page One Publishing

Bilaga 4 – Matris över intervjupersonerna
[Ursprungligt upplägg efter Miles et Huberman, 1994]
intervjuperson Kön / ålder Bakgrund Sysselsättning Fritid Attityd + / –
Anonymitet Användning Massmediekonsekvenser Framtida utveckling


A Man, 25 BAKGRUND: Samhällsvetare
Uppkopplad; 1996
SYSSELSÄTTNiNG: Studerar, gör hemsidor
FRiTiD: Samma som arbete träffa människor Film med mera
ATTiTYD + och – kontaktyta där man kan träffa vem som helst
ANONYMiTET: Bra i vissa sammanhang men man ska stå för det man gör
ANVÄNDNiNG: Ständigt uppkopplad under arbetstid, nu någon gång per dag, Mail fortfarande viktigt. Personlig hemsida
MASSMEDiEKONSEKVENSER: Förlorad kontakt med ej uppkopplade, ökad tele-räkning trots fast lina, Mindre TeleVision
FRAMTiDA UTVECKLiNG: Snabbare och snabbare

B Man, 26 år BAKGRUND: iT / webb-design
Uppkopplad; 10 år
SYSSELSÄTTNiNG: Studerar, gör hemsidor
FRiTiD: Musik, dataspel, bilder
ATTiTYD + Enkelt att kommunicera
ANONYMiTET: Tekniken har utvecklats så att ma som privatperson ej kan vara anonym längre, operatören kan alltid spåra dig Att skaffa information
ANVÄNDNiNG: Nostalgisk Databasanvändare Personlig hemsida
MASSMEDiEKONSEKVENSER: Använder ej andra massmedier än tidning
FRAMTiDA UTVECKLiNG: Det var bättre förr. Kommer att gå väldigt snabbt Fler saker kommer att göras via nätet

C Man, 28 år BAKGRUND: Gymnasieingenjör El-tele Datalog
Uppkopplad; 1991 / 1992
SYSSELSÄTTNiNG: Forskningsingenjör, LTH, Systemadministration
FRiTiD: Dataspel, TeleVision
ATTiTYD + Viktigaste, enda källan till information
ANONYMiTET: Positivt, är själv anonym chat, det e liksom själva poängen
ANVÄNDNiNG: e-post, Leverantörers hemsidor , diskussionsgrupper databanken
Personlig hemsida
MASSMEDiEKONSEKVENSER: Påverkat hela arbetssättet integration med andra medier
FRAMTiDA UTVECKLiNG: Enklare datorer

D Man, 42 år BAKGRUND: Programmering
Uppkopplad; 10–15 år
SYSSELSÄTTNiNG: Systemadministratör, LTH
FRiTiD: Dataspel, TV
ATTiTYD + Har gett jobb, gör livet lättare
ATTiTYD – Mer och mer att göra för varje dag, stressande
ANONYMiTET: Bra vid till exempel polisanmälan informationssökning, e-post, leverantörsinfo
ANVÄNDNiNG: Personlig hemsida Ej förändring, Använder nätet som lexikon och för vissa myndigheter
MASSMEDiEKONSEKVENSER: Bättre än telefonkö
FRAMTiDA UTVECKLiNG: Det var bättre förr Mer av allt, snabbare acceleration, fler tekniska prylar

E Man, 34 år BAKGRUND: Programmerare, Tekniker
Uppkopplad; 1985
SYSSELSÄTTNiNG: Systemadministratör, LTH Dataspel med mera
ATTiTYD + Samtidigheten
ATTiTYD – Chatt komplett ointressant news ointressant då kvalitén försämras, stressande
ANVÄNDNiNG: Nedladdning av program / tjänster, Mail Personlig hemsida
MASSMEDiEKONSEKVENSER: ingen tidning, gjort aktivt nyhets- och massmedieinnehåll
FRAMTiDA UTVECKLiNG: Snabbhet Fler tekniska uppkopplade hushållsprylar

F Man, 35 år BAKGRUND: Konstnärlig, Teknisk fysik
Uppkopplad; 10 år
SYSSELSÄTTNiNG: Frilansande illustratör, gränssnitt, LTH Småbarnsfar, fiskar, åker skidor, seglar
ATTiTYD + Jobbmöjligheter Bra i subkulturer
ATTiTYD - Leder till att mycket skräp läggs ut e-post
ANVÄNDNiNG: Söka personer och litteratur, artiklar, tågtider
MASSMEDiEKONSEKVENSER: Ej förändring
FRAMTiDA UTVECKLiNG: iNTERNET Påverkar samhället som sedan påverkar individen Tekniken integreras, Utökade kommunikationsmöjligheter

G Man, 35 år BAKGRUND: Halvt färdig systemerare
Uppkopplad; 10 år minst
SYSSELSÄTTNiNG: Systemarkitekt, iNTERNETföretag Familjen, Fiske,
katalogsamlare
ATTiTYD – Mer opersonlig kommunikation.
ANONYMiTET: Jag har aldrig behövt vara anonym. Datorn går att spåra, användaren anonym
ANVÄNDNiNG: E-mail, infohämtning Företagets / institutionens hemsida
MASSMEDiEKONSEKVENSER: Köper inga datortidningar längre
FRAMTiDA UTVECKLiNG: Osäker vi vet ej vad kunderna vill ha om 2 år, det vi gjorde för 1 år sen vill ingen ha.

H Kvinna, 38 år BAKGRUND: Konstnärlig, Designer
Uppkopplad; 2–3 år
SYSSELSÄTTNiNG: illustratör, eget förlag, distansarbetande Arbete = fritid
ATTiTYD + Bra adresssökning snabbt / billigt
ATTiTYD – Farligt med för mycket egen info på nätet Man ska stå för vad man säger ANVÄNDNiNG: Mail, Sidor över konkurrenter / kollegor
Företagets / institutionens hemsida
MASSMEDiEKONSEKVENSER: TV-tittandet har minskat avsevärt, ny sorts stress
FRAMTiDA UTVECKLiNG: Det finns så mycket att jag just nu är nöjd

i Man, 25 år BAKGRUND: Nästan färdig elektroingenjör
Uppkopplad; 1994
SYSSELSÄTTNiNG: Systemadministratör, webbutvecklare LTH och studerar
FRiTiD: Scoutledare, datorspel
ATTiTYD + Anpassning till Användaren, "inget jag prövat"
ANONYMiTET: Anonymitet finns bara på offentliga datorer
ANVÄNDNiNG: Mail, provat chat, bank, webbkonferens
Personlig hemsida
MASSMEDiEKONSEKVENSER: Press på konsumtion
FRAMTiDA UTVECKLiNG: Alla uppkopplade alltid

J Kvinna, 26 år BAKGRUND: Filosofi, psykologi
Uppkopplad; 1993 / 1994
SYSSELSÄTTNiNG: Doktorand och studievägledare, hemsidesuppdateringar
FRiTiD: ingen fritid, bridge / film
ATTiTYD + Obegränsad information
ANONYMiTET: Andra kan röja din anonymitet genom att lägga ut ditt namn
ANVÄNDNiNG: Mail, Sökmotorer Företagets / institutionens hemsida.
MASSMEDiEKONSEKVENSER: Ej förändring, om man redan är uppkopplad går man ej efter tidning
FRAMTiDA UTVECKLiNG: Lägre teleräkning om man skaffar snabbare modem

K, per mail Man, 26 år BAKGRUND: Teknisk, Självlärd,
Uppkopplad; 1989
SYSSELSÄTTNiNG: VD, mjukvaru- och iNTERNET-företag Musik och jobbet,
FRiTiD: Jobbet = fritid
ATTiTYD + Möjlighet att hitta information, världen blir mindre, globalisering, ny ekonomi
ANONYMiTET: Om inte datorn är din egen så kan Du var anonym.
ANVÄNDNiNG: E-post, webbläsare, iCQ ibland, news grops men ej mailing-listor eller sökmotorer Företagets / institutionens hemsida
MASSMEDiEKONSEKVENSER: Ej förändring, TeleVision, telefon
FRAMTiDA UTVECKLiNG: informationskaos om ej katalogiserat, strukturerat, analyserat

L, per mail Man, 24 år BAKGRUND: Software engineering
Uppkopplad; 2 år
SYSSELSÄTTNiNG: iT-konsultutbildning Komponera musik, programmering
ATTiTYD + Samarbete mellan länder
ATTiTYD – Propaganda, säkerhet
ANONYMiTET: Anonymiteten hänger på själva programmen och kan vara bristfälliga, anonym på iCQ infosökning
ANVÄNDNiNG: E-mail, iCQ Företagets / institutionens hemsida
MASSMEDiEKONSEKVENSER: Besök till bibliotek har minskat
FRAMTiDA UTVECKLiNG: Nyckeln till all kontakt med vänner kommer att gå via nätet

M Man, 20 år BAKGRUND: Programmering
Uppkopplad; 5 år
SYSSELSÄTTNiNG: iT-konsultutbildning Aikido, komponera musik, bilder
ATTiTYD + Snabb information
ATTiTYD – Traditionella jobb hotas inget hot, snarare fördel
ANVÄNDNiNG: Söka info, e-post, iCQ Personlig hemsida
MASSMEDiEKONSEKVENSER: Ej förändring; men Nyhetsbrev kan ersätta tidningar till viss del
FRAMTiDA UTVECKLiNG: Enkelt, grafiskt, trevligt, Flat rate

N Man, 26 år BAKGRUND: Ekonom, handelsrätt,
Uppkopplad; 7 år
SYSSELSÄTTNiNG: Distansarbetande säljare Socialt umgänge, bio, pub, läsa
ATTiTYD + Global utveckling
ATTiTYD – Utvecklingen ger växtvärk
ANONYMiTET: Min e-mail har anonymt användarnamn
ANVÄNDNiNG: Mest mail, kollas 3–4 gånger om dagen Företagets / institutionens hemsida
MASSMEDiEKONSEKVENSER: iNTERNET Bara komplement, Aldrig haft tidning FRAMTiDA UTVECKLiNG: Elektronisk handel

O Kvinna, 28 år BAKGRUND: Mat–nat, Data Matte Sociologi
Uppkopplad; 1993
SYSSELSÄTTNiNG: Doktorand Gympar, TeleVision, dataspel
ATTiTYD + info
ATTiTYD – Vissa åsikter kan få för stor plats. Tror ändå på självreglering
ANONYMiTET: Finns. Men vissa elektroniska spår kan vara jobbiga
ANVÄNDNiNG: Mail, use groups, bara inne och tittar Personlig hemsida
MASSMEDiEKONSEKVENSER: Tidningar och telefon har blivit mindre viktiga
FRAMTiDA UTVECKLiNG: Bättre sökmotorer, Uppdelning i informationssökande et nöjessurfande

P Man, 27 år BAKGRUND: Datavetenskap
Uppkopplad; 5–6 år
SYSSELSÄTTNiNG: Teknisk chef på iNTERNET-företag Friluftsliv Böcker, TeleVision
ATTiTYD Effektivare än pappershantering
ANONYMiTET: Nackdel i olagliga sammanhang med till exempel anonymitetsservrar ANVÄNDNiNG: Mest mail på jobb
MASSMEDiEKONSEKVENSER: Ej förändring. Använder TV och böcker hemma
FRAMTiDA UTVECKLiNG: Tryck från Användare som kräver högre bandbredd

Q, per mail Man, 32 år BAKGRUND: Datateknik
Uppkopplad; 7 år SYSSELSÄTTNiNG:Datatekniker Film, musik, fotografi, sportande
ATTiTYD – Oskyddat, överbelastat / brist på korrekthet
ANONYMiTET: i teorin finns ej anonymitet i praktiken fråga om hur mycket man vill veta har själv ej haft behov av det
ANVÄNDNiNG: E-post, Browser för nyheter och sökning iNTERNET, en självklarhet / ett måste
MASSMEDiEKONSEKVENSER: Mobiltelefonen lika viktig som nätet; iNTERNET via WAP-telefon
FRAMTiDA UTVECKLiNG: Oanade former inom kort, ökad bandbredd

Bilaga 5 – Kort iNTERNEThistorik
1969 Första iNTERNETmeddelandet skickas från UCLA till Stanford research institute i USA över ARPA-net [iNTERNETs föregångare]

1971 Serverantal: 23
1972 Första gången e-post skickas. Snabel-a [ @ -tecknet] introduceras.
Premiär för chat
1973 FTP [File Transfer Protocol] fil-nedladdning introduceras
1979 Smileys börjar dyka upp

1980 Första virusangreppet
1982 TCP / iP konstrueras av Bob Kahn och Vinf Cerf, ordet "iNTERNET" myntas
1984 Begreppet "cyberspace" myntas i Neuromancer, [W. Gibbson] Serverantal: 1.000
1985 Första domännamnet [DNS] registreras
1986 e-post skickas mellan öst och väst via e-postuppkoppling mellan Tyskland et Kina
1988 Sverige ansluter sig till iNTERNETs stamnät
1989 Första kommersiella nätoperatören ansluter sig. Serverantal: 100.000

1992 Serverantal:1 miljon, begreppet "surfa på iNTERNET' myntas av J. A. Polly
1993 Första moderna webbläsaren, Mosaik introduceras
1994 40 miljoner användare, Serverantal:10.000
1996 100-tals miljoner användare, Serverantal: 10 miljoner
1998 100-tals miljoner användare, möjligen över 300 miljoner
1999 integration av iNTERNET i mobiltelefoner WAP, telefon via iNTERNET, TV via iNTERNET.
Mer än hälften av Sveriges och USA:s befolkningar surfade någon gång under en månad.

Källor:
w3history.org [1 december 1999 klockan 12:00]
info.isoc.org / guse5 / zakon / iNTERNET / History / HiT.html [1 december 1999 klockan 12:00]
argument.nu / edemokrati [1 december 1999 klockan 12:00]

© 23 januari 2000 Maria Lundberg och Martin Thörnquist

MT MEDiANAViGATOR 0? &1 2* ~3 4! @5 6¤©% #7 8$ £9 10€ [19962018] *Martin Thörnquist